ÅSIKT

Spioneri är nödvändigt – men måste styras

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Aftonbladets ledarsida berättade i tisdags hur polisen och tullen använder FRA för att avlyssna svenskar, utan domstolsbeslut. Granska verksamheten, krävde vi.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har hört av sig och meddelar att det inte är aktuellt. Kanslichefen Joel Brorsson säger att nämnden bara kontrollerar hur polisen använder ”hemliga tvångsmedel”, och det är det inte fråga om här. Etern är fri och avlyssning av mobiltelefoner har pågått länge.

Det är en märklig syn. Rättegångsbalken gör ingen skillnad på avlyssning av vanliga telefoner och mobiler, båda sakerna är hemliga tvångsmedel och det behövs domstolsbeslut i bägge fallen. Dessutom sätter Europakonventionen gränser.

Den statliga 11 september-utredningen tog upp frågan:

”De svenska lagreglerna ger inte något egentligt utrymme för att med hjälp av hemlig teleavlyssning förebygga brott. De nuvarande reglerna skapar också problem när det gäller Försvarets radioanstalts verksamhet.”

FRA:s avlyssning av svenskar är omfattande. Däremot är kontrollen av hur informationen används nästan obefintlig. Det är inte rimligt.

Datainspektionen ska besöka FRA nästa vecka och måste naturligtvis granska även denna verksamhet.

Polisens beställningar och användning av informationen måste också vara en fråga för den nämnd som Anders Eriksson leder. Annars blir namnet Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden lätt löjligt. Förslaget att nämnden även ska granska FRA:s kabelspaning förlorar sin trovärdighet.

Att många varit inblandade är inget skäl att avstå från en ordentlig tillsyn. Om det är svårt för den före detta Säpo-chefen Anders Eriksson att kritisera vad som skett så borde

nämnden ha en annan ordförande. Även med Joel Brorssons tolkning av mandatet kan nämnden ta egna initiativ till en heltäckande granskning av hur polisen använt personuppgifterna från FRA och från utländska myndigheter.  Vad säger övriga ledamöter av nämnden, som Susanne Eberstein (s)?

För min del tycker jag att FRA ska få spana på kabeltrafik, men bara med ett tillräckligt skydd för integriteten och med en tuff, oberoende kontroll.

En annan förutsättning är att känsliga personuppgifter inte byts med andra stater på ett sådant sätt att grundläggande rättigheter kan kränkas.

Det kräver både lagstiftning och en bättre styrning av underrättelsetjänsten.

Regeringar strävar ofta efter ”deniability”, att inte veta för mycket om vad som sker i den hemliga verksamheten. Då överlämnar de också makten till andra som hellre vill påverka – chefer på myndigheterna eller utländska intressen.

FRA:s nära samarbete med britter och amerikaner är välkänt. Samma sak gäller militära MUST och KSI, liksom Säpo.

”De är ständigt uppe på de brittiska och amerikanska ambassaderna för att ligga så bra till som möjligt”, säger en person med god insyn. ”Ibland verkar CIA:s stationschef ha bättre överblick än vi själva eftersom myndigheterna konkurrerar så mycket”.

Pär Nuder lär ha stoppat förslaget om en samlad civil underrättelsetjänst, styrd från statsrådsberedningen. Dagens statssekreterargrupper och sekretariat (SUND) fungerar inte tillräckligt bra.

Sverige borde ta efter britternas Joint Intelligence Committe och styra det nödvändiga spioneriet bättre. Det borde också vara en lärdom av FRA-debatten.

ARTIKELN HANDLAR OM