ÅSIKT

Filippa Reinfeldt är vår dyraste politiker

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den moderata landstingspolitikern Filippa Reinfeldt ligger bakom många kostsamma politiska beslut.

Världens dyraste upphandling, världens dyraste sjukhus, världens dyraste strumpor... Filippa Reinfeldt är förmodligen den politiker som kostat svenska skattebetalare allra mest. Hon har samtidigt gjort det till en konst att ducka kritik. Nu senast handlade det om Stockholms läns landstings upphandling av strumpor för sextusen kronor paret. Notan för avtalet som slöts mellan Filippa Reinfeldts alliansmajoritet och leverantören OneMed 2014 kommer att landa på en miljard mer än beräknat.

Att vara heltidspolitiker är inte vilket yrke som helst. De beslut som tas kan ge effekter för lång tid framöver. Ansvaret tar inte slut bara för att man påbörjat någon annan yrkeskarriär. Men Filippa Reinfeldt tycker inte det, med motiveringen att hon har lämnat politiken.

Strumpmiljarden är ingen enskild händelse. Filippa Reinfeldt har flera liknande affärer på sitt samvete.

Vidgade hälsoklyftor

När hon satt vid makten i Stockholms läns landsting infördes ett systemskifte. Mellan 2006 och 2014 var huvudstaden ett skyltfönster för Moderaternas marknadsliberala välfärdspolitik. Offentliga vårdcentraler privatiserades i rask takt. Vårdcentralen Serafen på Kungsholmen blev skräckexemplet när den såldes till några läkare för knappt sjuhundra tusen, för att kort efteråt säljas vidare för 20 miljoner till riskkapitalägda Capio.

Filippa Reinfeldts hjärtefråga var att konkurrensutsätta vård och omsorg. I valfrihetens namn infördes Vårdval Stockholm som kraftigt gynnade områden med friska patienter. Över en natt förlorade vårdcentraler i fattiga områden mer än en tredjedel av intäkterna när den extra ersättning de tidigare fått för områdets vårdtyngd försvann. Rinkeby vårdcentral tvingades säga upp hälften av personalen.

Vårdcentraler i innerstan och välbärgade förorter ökade i stället sina intäkter med 8-10 procent. Hälsoklyftorna i Stockholm vidgades och vårdföretagare med lätt sjuka patienter kunde tälja guld med pennkniv.

I efterhand har vårdvalet fått göras om med mer riktade pengar dit behoven är störst. "Vi kunde inte veta hur det skulle bli innan systemet var i gång", sa Filippa Reinfeldt.

60 miljarder

I Solna håller Nya Karolinska sjukhuset just på att färdigställas. Beslutet att bygga det nya prestigesjukhuset fattades av Filippa Reinfeldt och alliansen i Stockholms läns landsting. Nya Karolinska har kritiserats för att sjuhuset ska satsa på specialistvård. Det kommer heller inte på långa vägar att täcka vårdbehoven i den växande Stockholmsregionen. Men även finansieringsmodellen, där det offentliga samverkar med det privata näringslivet, har fått kritik från många håll. Den dåvarande alliansregeringen försökte övertala Filippa Reinfeldt att avstå från affären. Men sjukvårdslandstingsrådet körde på.

I dag har bygget försenats med tre år och är kantat av hemlighållna avtal. Slutnotan har ideligen justerats uppåt. För sex år sedan låg den på 14,5 miljarder. Idag uppgår den totala summan för bygget och driften av sjukhuset till över 60 miljarder och beskrivs som världens dyraste sjukhus.

Högt värderade kunskaper

2012 beslutade alliansmajoriteten att S:t Görans sjukhus skulle fortsätta att drivas privat. I slutskedet stod kampen mellan vårdföretagen Capio och Aleris, där Capio drog det längsta strået i vad som då var världens största upphandling av akutsjukvård.

I efterhand var Aleris kritiska till att de inte haft tillgång till samma information som Capio. I dag jobbar Filippa Reinfeldt för Aleris. Vad hennes kunskaper kring upphandlingar är värda för vårdkapitalisterna är inte svårt att föreställa sig.

Förhoppningsvis fick hon i varje fall bra betalt.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

avJonna Sima

ARTIKELN HANDLAR OM