ÅSIKT

Snabba bonusar gör direktörerna fartblinda

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hans Vestberg fick sparken som vd för Ericsson i somras. Under sina sex år som verkställande direktör fick han ut sammanlagt över 200 miljoner kronor i lön och bonusar.
LEDARE

Det går bra nu för svenska direktörer. För elva år sedan gjorde Uppdrag granskning en undersökning av bonusprogrammen i 29 svenska börsbolag. Alla utom fyra vd:ar hade möjlighet till bonus utöver den fasta lönen. I snitt fick de 3,4 miljoner kronor extra. I kvällens program har de gjort en uppföljning. Granskningen visar att mer än hälften av företagen har höjt taken för kortsiktig bonus till vd. Och beloppen har mer än fördubblats – till åtta miljoner kronor. Pengar har bokstavligen regnat över direktörerna, även om företagen har gått dåligt.

Ericssons förre vd Hans Vestberg sticker särskilt ut i granskningen. Han fick sparken i somras efter hård kritik. Lönsamheten i företaget som tidigare var kronjuvelen i svenskt näringsliv hade fallit dramatiskt, likaså aktiekursen. Men Vestberg har plockat ut bonusar som bara vuxit för varje år som gått. Under sina sex år som vd fick han sammanlagt över 200 miljoner kronor i ersättning. Som plåster på såren fick han även 28 miljoner i avgångsvederlag.

Samtidigt har de anställda inom Ericsson märkt av en besparingskultur in absurdum och det har knorrats över minsta utgift. Vi känner igen det från SCA-historien, där direktörerna flög privatplan och smiskade varandra på baken med lövruskor under gemensamma vildsvinsjakter. Allt medan de anställda fick återanvända sina engångsplastmuggar i syfte att spara pengar.

Bonusar kan öka riskbeteende

Det finns inget vetenskapligt stöd för att kortsiktiga bonusersättningar ger positiva effekter på företagens lönsamhet. Tvärtom – bonusar kan öka risken för skadligt riskbeteende med allt för stort fokus på nästa kvartalsrapport. Trots det fortsätter bonusfesten. När Anders Borg var finansminister under finanskrisen införde han bonusstopp i statliga bolag. Idag är han vice styrelseordförande i Kinnevik och har möjlighet att dubblera sin lön med företagets bonusprogram.

Avstånden mellan näringslivets toppskikt och vanliga löntagare växer. Vd:arna på de 50 största svenska bolagen har inkomster som är 50 gånger den vanliga industriarbetarens. Det kan jämföras med 1980-talet då den ekonomiska eliten tjänade nio gånger mer än en industriarbetare. Inkomstskillnadernas ökningstakt har varit kraftigare i Sverige jämfört med många andra länder. Eliten drar ifrån.

Hotar svenska modellen

Girigheten drar isär samhället och det borde rimligen oroa även bolagsstyrelser och direktörer. Det påverkar också den svenska modellen som handlar om att parterna når samförstånd kring villkoren på arbetsmarknaden. Varför kan inte vd:ar nöja sig med en fast månadslön som inte ökar mer än industrinormen? Det är inte rimligt att en direktör ska kunna tjäna lika mycket på ett år som en industriarbetare måste jobba en hel livstid för att få ihop.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

avJonna Sima

ARTIKELN HANDLAR OM