Mejla

Anders Lindberg

Skolan ser inte längre alla barn

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: COLOURBOX
kränkningar Skolinspektionen och Barn- och elevombudet berättade i en debattartikel i DN att de fått in flera särskilt allvarliga anmälningar om kränkningar av barn i skolan och förskolan.

28 OKTOBER 2013. Skolan

I förrgår skrev Skolinspektion­en och Barn- och elevombudet en debattartikel i DN om att de fått in flera särskilt allvarliga anmälningar om kränkningar av barn i skolan och förskolan.

Ett fall rörde en funktionshindrad elev som blivit utsatt för kränkningar och gråtande krup­it ihop i fosterställning på marken. En annan elev tog då upp en stor sten för att släppa i huvudet på honom, vilket avvärjdes.

I ett fall band elever fast en sjuåring med hopprep i skogen, hotade och slog hen. I ytterligare ett annat fall band en lärare fast en elev i ett klassrum.

Bilden är tydlig

I artikeln lyfter Skolinspektionen fram en enkät från 2013 som visar att 15 procent av eleverna inte anser att vuxna tar kränkningar på allvar.

Det är bra att Skolinspektionen lyfter frågan om kränkningar i skolan. Däremot blir det nästan övertydligt hur svag den statliga styrningen och uppföljningen av kvaliteten i skolan är när ansvarig tillsynsmyndighet tvingas kommunicera med anställda i skolan via debatt­artiklar.

Det behövs en bredare diskussion om hur mycket vi är beredda att lägga på välfärden. I historiskt perspektiv har varken förskola eller grundskola egentligen återhämtat sig sedan 1990-talskrisen trots att ekonomin delvis återställts.

Problematisk utveckling

När Statskontoret analyserade resurserna till skolan i en rapport nyligen är bilden tydlig. 1990 var lärartätheten i grundskolan 9,1 lärare per 100 elever. Efter krisen, år 2000, var det nere i 7,6 för att till 2011 ha ökat till 8,3 lärare per 100 elever.

Detta sker samtidigt med en allt större segregation på grund av det fria skolvalet och att resurser numera tas ur skolan till privata vinster i skolkoncernerna.

Ser man på förskolan eller fritids är utvecklingen problematisk. Grupperna är stora, personalen går allt mer på knäna, extraresurser saknas ofta för att ge stöd och hjälp.

För lite personal

Kränkningar i skolan och förskolan handlar om mer än bara resurser, men de speglar en helhet som inte längre fungerar.

I dagens skola och förskola finns inte tillräckligt med personal för att de ska hinna se varje barn. Att var sjunde elev anser att de vuxna inte reagerar tillräckligt mot kränkningar är mycket allvarligt. Samtidigt är det inte förvånande. När personalen har för mycket att göra och stressnivån är hög faller saker mellan stolarna. 

Elever, och lärare, betalar det verkliga priset för att vi inte lägger tillräckligt med pengar på skolan.

avAnders Lindberg

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM