ÅSIKT

Men kvinnojourernas osäkerhet fortsätter

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Våldsutsatta kvinnor hamnar ofta mellan stolarna.
LEDARE

Det är sex år sedan regeringen skärpte socialtjänstlagen så att kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor blev tydligare.

Det kan se ut på olika sätt. Det kan vara ekonomiskt stöd eller erbjudanden om skyddat boende. Det kan vara samtal eller hjälp med myndighetskontakter.

"En utveckling som är bra", deklarerar ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD) i ett budgetutspel på Svenska Dagbladets debattsida i dag. Och det får man ju hålla med om.

Men skillnaderna mellan kommunerna är stora, enligt en jämförelse som Socialstyrelsen gjort.

Få kommuner har några rutiner för vad deras personal ska göra om de misstänker att en kvinna är utsatt för våld. Hälften av landets kommuner kan inte erbjuda kvinnor skyddat boende - om kvinnorna missbrukar.

Knappt fyra av tio kommuner använder standardiserade bedömningsmetoder och mindre än en tredjedel följer systematiskt upp sina insatser.

Så samhället hittar andra vägar.

Går på knäna

När Socialstyrelsen i fjol kartlade skyddade boenden drevs hela 71 procent i ideell regi. Och trycket på dem ökar, år för år. Enligt riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, Roks, går många av jourerna redan i dag på knäna.

Stödförfrågningar från myndigheter - till exempel när kommuner ber om hjälp med skyddat boende - har ökat från 14 860 förfrågningar år 2011 till 15 170 i fjol.

Många av Roks-jourerna oroas dessutom av att de ekonomiska bidragen från kommunerna inte längre hänger med. En del jourer får minskade bidrag och på andra ställen ligger bidragens nivåer kvar på samma nivå, år efter år. Många jourer tvingas dessutom säga nej till kvinnor som söker skydd - de har helt enkelt inte resurser att ta emot dem.

Nu lovar ministrarna Arnholm och Larsson att de krafterna ska få mer pengar. De statliga bidragen för organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor ska permanentas och höjas till 23,4 miljoner kronor från årsskiftet.

Det är lovvärt och välkomna pengar, förstås.

Men kommer pengarna att komma de lokala kvinnjourerna till del?

Svårt med finansering

I fjol ändrades nämligen systemet för hur de statliga bidragen till landets kvinnojourer fördelas. Länsstyrelserna förlorade uppdraget och Socialstyrelsen tog över.

Sedan dess har det har det blivit svårare för jourerna att få pengarna.

Kommunerna ställer hårdare krav, pengarna måste sökas om varje år och måste gå till att utveckla verksamheten. Ofta är utbetalningarna helt beroende av att man driver verksamheten i projektform. Stabil finansiering saknas, enligt jourerna själva.

I går kunde SVT:s Östnytt berätta hur många kvinnojourer riskerar nedläggning på grund av de nya reglerna. Däribland jouren i Motala.

Det väcker två frågor.

Hur tänker ministrarna se till att alla svenska kommuner tar ansvar för kvinnofriden?

Hur tänker man se till att kvinnojourernas finansiering säkras långsiktigt?

Svaren finns, tyvärr, inte i dagens budgetutspel.

ARTIKELN HANDLAR OM