Det går att förbättra svensk missbruksvård

Mörkrädd över hur enkelt det är att få ut knark

Av: Jonna Sima

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

 En läsare skriver till Jonna Sima och berättar att på bara några veckor hade hennes dottern gått från en sportig flicka till att snatta, sexchatta med främlingar, skicka nakenbilder på sig själv och testa cannabis.
Foto: ANDREAS BARDELL
En läsare skriver till Jonna Sima och berättar att på bara några veckor hade hennes dottern gått från en sportig flicka till att snatta, sexchatta med främlingar, skicka nakenbilder på sig själv och testa cannabis.

I tisdags skrev jag en ledartext om varför dödsfallen till följd av narkotika har ökat drastiskt i Sverige de senaste 15 åren. Min text utgick från ett reportage som Aftonbladets Kerstin Weigl gjort om Söderhamn och 27-årige Emil Blom. Förra året hittades han död på nyårsafton med en drogcoctail i blodet. Han var den 894 personen som dog en knarkrelaterad död 2019.
Några delar som jag lyfte fram i min artikel var att Socialstyrelsen allt sedan 2006 inte har något centralt register över inskrivna patienter på substitutionsbehandling. Det har lett till att narkotiska läkemedel har läckt ut på gatan och att missbruket av dessa substanser ökat.

Började snatta, sexchatta och knarka

Jag fick ovanligt många reaktioner på min text om Sveriges skadliga drogpolitik. Vissa kände igen sig själva, ville dela med sig av sina idéer och erfarenheter av anhörigas missbruk eller hade synpunkter på mina slutsatser.
En mamma berättar att hon skriver sitt mail medan tårarna rinner. Hennes dotter är i 20-årsåldern och har knarkat sedan tidiga tonåren. Förändringen skedde snabbt. På bara några veckor hade dottern gått från en sportig flicka till att snatta, sexchatta med främlingar, skicka nakenbilder på sig själv och testa cannabis.
Mamman berättar att hon försökt gör allt för att få dottern på rätt spår igen och skrivit mängder av orosanmälningar utan att något hänt. I dag är dottern hemlös och inne i ett tungt blandmissbruk. Mamman menar att missbruksvården har ett systemfel: I dag råder full sekretess mellan polis, socialtjänst, läkare, psykiatrin och missbruksvården. "Det leder inte framåt", säger hon.
I dag kan missbrukaren gå direkt från avgiftning till vårdcentralen och få ny "medicin" utskriven. Så kan den onda cirkeln pågå i all oändlighet.

Enkelt att få ut receptbelagd medicin

Andra läsare blev upprörda över att jag tycker att man måste reglera utskrivningarna av narkotiska mediciner bättre. "Vi som har kronisk smärta och måste ha medicin får det knappt pga såna som dig."
Anna har motsatt erfarenhet. Hon skriver att hennes 63-årige man gått på Xanor, ett lugnande medel som kan vara beroendeframkallande, i 30 år. Förra året lyckades han trappa ned, men i förra veckan fick maken ett sms med budskapet: "Ditt sista uttag på Xanor går ut inom kort. Tag kontakt med din läkare om du behöver förnya ditt recept."

Anna säger att hon blir mörkrädd över hur lätt det är att få antidepressiva mediciner och liknande preparat som ofta är beroendeframkallande. Istället borde vården erbjuda alternativa sätt att få hjälp med olika bekymmer, som särskilt många unga känner idag, skriver hon.
Det är något fel på svensk drogstrategi. Varför man kan säga det så tvärsäkert? I år har Sverige för första gången gått om Estland som det land i Europa med högst narkotikadödlighet. Så något har vi misslyckats med. Något borde vi rimligtvis kunna göra bättre.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.