ÅSIKT

Ordning och reda behövs i skogen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: motvillig Bengt Rös är facklig förtroendeman i GS – Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch och vill helst undvika strejk.
LEDARE

Det handlar om en mening i ett avtal för några tusen personer som arbetar i skogsmaskiner eller med skogsvård. En mening som påverkar någon promille av de anställda som under året har fått, eller ska få, nya kollektivavtal.

Men just den meningen handlar samtidigt om själva förutsättningen för hela arbetsmarknaden.

Den hotande konflikten i skogen handlar om rätten att vara anställd, en rätt som nu ifrågasätts, inte bara i skogen. Möjligheten att få en F-skattsedel för att arbeta hos sin tidigare arbetsgivare kan visa sig bli regeringens mest långsiktiga förändring av arbetsmarknaden.

Strejkvarslet, som träder i kraft om en vecka, berör bland annat Anders Johansson och Jan Skogh som arbetar för Stora Enso. De kör den skördare som varje timme fäller, kvistar och kapar 30 kubikmeter virke på avverkningen norr om Hällefors i Bergslagen. Det motsvarar tre eller fyra dagsverken för en huggare med motorsåg.

Skogsavverkning är högteknologi och ansvar. Just här finns en gammal torpgrund som de jättelika maskinerna fått ta respektfulla svängar runt.

Det är inte fackets krav som fått skogsförhandlingarna att stranda. Det är arbetsgivarna som ställer krav.

Skogsavtalet reglerar sedan mer än 50 år att de flesta arbeten ska göras av anställda. Det är ovanligt, ett resultat av historien. Skogen som arbetsplats har ofta varit både farlig och oreglerad. Avtalets regler kom till som ett sätt att få bort de värsta avarterna.

– Skulle vi acceptera arbetsgivarnas bud finns det plötsligt ingen reglering alls, säger Bengt Rös.

Han är facklig förtroendeman i GS och förbereder nu, en aning motvilligt, den strejk som är varslad.

För anställda skogsarbetare, liksom för andra anställda i Sverige, regleras löner och anställningsvillkor i kollektivavtalen. Det finns lagar om arbetstid och arbetsmiljö, och det finns regler för anställningstrygghet och medbestämmande.

Om arbetet i stället läggs över på egenföretagare försvinner nästan allt. Villkor och lön blir en fråga om vad företaget och arbetaren kan komma överens om, och oftast är det företaget som sitter med trumf.

– Man vill ha det billigare och flexiblare säger man, förklarar Bengt Rös.

Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet hävdar att reglerna måste moderniseras. De menar att dagens förbud hindrar till exempel lantbrukare och renskötare från att ta tillfälliga uppdrag i skogen. Rös ger dock inte mycket för det.

– Det finns lokala uppgörelser som löser den sortens problem. Det här handlar om att hålla ordning och reda i skogen.

Det gäller inte minst skogsvårdsarbetet, röjning och plantering. Det är klassiskt säsongsarbete, och arbetsuppgifterna läggs ofta ut på entreprenad. Facket har de senaste åren arbetat hårt för att se till att de anställda, som ofta kommer från andra länder, får rimliga arbetsvillkor, försäkringar och rätt lön.

– Det har hänt saker, det har blivit bättre. Men utan kravet på anställning skulle det bli en snabb marsch tillbaka till ruta ett, säger Bengt Rös.

ARTIKELN HANDLAR OM