ÅSIKT

Läxfri skola kan ge klokare barn

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

I Hallstahammar har politikerna öppnat upp för att ta bort läxorna. Det är ett förslag från Vänsterpartiet som nu Socialdemokraterna har bestämt sig för att utreda, uppgav Ekot i går.

Inte helt överraskande rasar Jan Björklund mot förslaget. Kommunpolitikerna ska inte få lägga sig i detta, enligt honom. Om de inte ändrar sig hotar han med att skollagen måste skrivas om.

Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesman, är skeptisk till att lagstifta men anser också han att läxor är bra. Hans lösning är i stället att kommunerna ska vara tvungna att erbjuda läxhjälp.

Men vem vet. Skolpolitikerna i Hallstahammar är kanske på rätt spår och är kanske inte alls en bastion för den sista flumskolan.

Det finns studier av läxors effektivitet i olika länder. I de flesta länder bidrar läxor positivt till elevernas inlärning. I ett antal länder ser man dock inte denna positiva effekt. Och Sverige tillhör extremen. Det visar sig i en studie som Jonas Vlachos redogör för på sajten Ekonomistas. Ju mer läxor eleverna får desto sämre verkar det gå för dem i skolan.

Orsakerna till detta är oklara. Det är uppenbart möjligt att ge läxor som förbättrar skolresultaten. Men det verkar också vara möjligt att göra helt fel. I Hallstahammar har de möjligtvis förstått att så länge inte skolan lyckas ge läxor som förbättrar skolresultaten, bör de kanske låta bli.

Läxhjälp för alla barn är inte heller det någon enkel lösning. I Norge infördes en sådan reform. Det visade sig att skillnaderna mellan barn i skolresultat ökade i stället för att minska. Ett skäl var att eleverna som gick på läxhjälpen var de som behövde hjälpen allra minst.

Att som i Hallstahammar i stället fundera på hur den obligatoriska undervisningen kan öka är antagligen en bättre väg att förbättra skolresultaten än att ge dåligt utformade läxor eller erbjuda frivillig läxhjälp.  

avIrene Wennemo

ARTIKELN HANDLAR OM