Svantesson ser på när banken pungslår dig
Ge oss våra 80 räntemiljarder tillbaka
I mer än två års tid har höga räntor pressat svenska folket. Hushållen har haft det riktigt tufft.
Att så många har rörliga bolån i Sverige gör vår ekonomi exceptionellt sårbar för Riksbankens styrränta. Arbetslösheten är därför den högsta på tio år. Lågkonjunkturen biter sig fast. Nästan var femte barn lever i hushåll med låg ekonomisk standard.
Hur har storbankerna agerat i den svåra situationen? Som gamar. De har tagit tillfället i akt. Samma räntehöjningar som du kämpat med har bankdirektörerna använt sig av för att göra rekordmarginaler.
Hittills har bankerna gjort 80 miljarder extra i vinster som ett resultat av Riksbankens räntehöjningar. Det visar nya beräkningar som DN gjort med hjälp av statistik från Finansinspektionen.
Bankerna räntetrixar
Hur har denna förmögenhetsöverföring från svenska folket varit möjlig?
Framförallt genom att bankerna gett olika villkor för pengar som kunderna sätter in och pengar som kunderna lånar. Genom detta trixande har räntenettot svällt.
Mellan januari 2022 och januari 2024 steg den rörliga snitträntan på ett bolån i Sverige från 1,5 till 4,9 procent. Samtidigt ökade räntan på pengar som kunderna satt in på ett vanligt bankkonto bara från 0,1 till 2 procent.
Svenska folket genomlever en ekonomisk vinter. Bankerna solar sig i historiskt hög lönsamhet.
Ansvaret för situationen är Elisabeth Svantessons. Finansministern vet att konkurrensen på räntemarknaden är svag och att bankerna därför kan agera på det här sättet utan att straffas. Hon har själv kallat situationen ”provocerande”. Ändå har regeringen inte agerat.
Naiva telefonsamtal
Det finns en rad åtgärder att ta till. Till exempel att införa en bankskatt som riktas specifikt mot räntenettot. Det skulle skapa incitament för bankerna att avsluta sin rovdrift. Avkastningskraven för den statliga banken SBAB skulle kunna sänkas för att öka konkurrensen med billigare bolån. Om reglerna för bankbyten förenklades skulle kundernas makt stärkas.
Men inget av detta händer. Svantesson har gjort några naiva telefonsamtal till bankledningarna. Man undrar lite hur dessa låtit.
”Någon skärpt lagstiftning tänker jag inte hota med, men kan ni inte vara lite snälla och minska era vinstmarginaler?”
Det har uppenbarligen inte fungerat. Bankerna fortsätter att pungslå sina kunder. Dags för regeringen att ta i med hårdhandskarna.
Vi pratar trots allt om hela 80 extra miljarder som bankerna kramat ur hushållen genom orättvisa räntevillkor. Siffran är så hissnande att den tåls att upprepas. Folket vill ha pengarna tillbaka. Hur tänker du se till så att det blir så, Elisabeth Svantesson?