ÅSIKT

Väljaren förlorar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Vilket budskap köper du? Enfrågepartier och särintressen gör politiken till en marknad där väljarna blir kunder. Montage: PAUL WALLANDER
LEDARE

”Junilistan går in i riksdagen”, utropade i fredags Dagens industri. Enligt DI/Ruabs mätning fick partiet 4,8 procent.

I helgen publicerades också opinionsinstituten Sifos och Skops mätningar. I Sifo knegar sig junilistan upp till 4 procent men får i Skop bara mellan 1 och 2 procent.

För tidigt räkna ut fi

Feministiskt initiativ, fi, har marginellt stöd och får inte i någon mätning över en procent. Ändå är det kanske för tidigt att räkna ut feministerna. Med Gudrun Schyman nu som ensam och dominerande taleskvinna för partiet kan hon kanske vinna tillbaka många av sina gamla väljare från väns-

terpartiet. Flera av de etablerade småpartierna v, mp, kd och c går i helgens aktuella mätningar upp i någon men ner i en annan.

I går beslöt också de lokala och regionala sjukvårdspartierna att den 3 december kalla till konstituerande partistämma för att bilda ett riksdagsparti. Partiets chanser att ta sig in i riksdagen får dock bedömas som relativt små sedan de båda stora lokala/regionala partierna i Stockholm och Västra Götaland sagt nej till att ingå i ett nytt riksdagsparti.

Val mellan 10 partier

Det ser ändå ut att bli 10 partier som slåss om väljarnas röster i valet om knappt ett år. Hur många av dem som då klarar fyraprocentsspärren är en totalt öppen fråga. Det är lika sannolikt att junilistan kommer in som att vänsterpartiet eller kristdemokraterna åker ur.

Mängden partier är ett uttryck för väljarnas missnöje med de etablerade partierna.

Junilistan, jl, är till sin idémässiga konstruktion mycket likt ny demokrati. Partierna artikulerar ett folkligt missnöje i en särfråga. För junilistan är EU-motståndet vad flyktingfientligheten var för ny demokrati. Därutöver underblåser junilistan precis som ny demokrati en allmän populistisk kritik mot etablissemanget ”de där uppe som styr”. På samma sätt söker partierna, då som nu, ge intryck av att stå för sunt förnuft, att vanligt folk ska få bestämma och att det behövs någon som rör om i grytan. Det är en farlig populism.

Det blåser nya vindar i politiken. Mer av särintressen, enfrågepartier och personval präglar de nya partierna. Behovet och nyttan av helhetssyn byggd på idéer och samhällsanalys marginaliseras. Då krymper också i praktiken politikens handlingsutrymme, och politik blir en marknad där väljarna blir kunder snarare än medborgare. Man ”köper” bara det som är bra för mig.

Bortkastade röster

2006 års val kan dramatiskt rita om den politiska kartan genom en osäker utgång för en rad småpartier som v, mp, fi, kd, c och jl. Risken är överhängande att det blir många bortkastade röster och att resultatet bli som i Tyskland, att inget av de två stora blocken får egen majoritet. I stället kan ett litet parti på runt 4 procent bli vågmästare som ny demokrati för 14 år sedan. Det är olyckligt och egentligen odemokratiskt att fyra procent av befolkningen ska få avgöra villkoren för 96 procent. Väljarna blir förlorarna.

LA