ÅSIKT

Kurderna har rätt till sitt land

Foto: SAFIN HAMED / AFP
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nu på måndag går invånarna i irakiska Kurdistan, och i de områden som kurderna kontrollerar sedan 2014, till val. Man ska rösta om Kurdistan ska bli en självständig nation. För ett folk som i närmare 100 år fört en beväpnad befrielsekamp - främst i Turkiet och Irak - är det förstås ingen liten sak

Stoppade IS

Omröstningen är icke bindande, men initiativet är ändå ett steg närmare drömmen om ett eget land. Från länderna runt Kurdistan är man inte lika roade. Iraks premiärminister Haider al-Abadi har varnat att militära medel kan sättas in mot kurdernas separatism.

Iran och Turkiet fruktar en dominoeffekt där kurderna i deras länder ska komma att söka självständighet. USA fruktar att omröstningen kommer att destabilisera Irak där kriget mot IS ännu inte är vunnet, och EU vill att kurdernas regionala styre omvärderar sitt beslut om att kolla till folkomröstning.

Samtidigt finns det en enorm sympati för kurdernas sak. Peshmerga, och andra kurdiska förband, har gjort enormt viktiga insatser i striderna mot terrorsekten Islamiska staten, IS. Västvärlden har kunnat bistå med flyginsatser, men det är peshmerga som har skyddat civilbefolkningen och stoppat IS framryckning.

Sverige spelar en aktiv roll i konflikten, genom att Försvarsmakten på plats bidragit med militär utbildning till de kurdiska peshmergastyrkorna.
Det finns över 30 miljoner kurder i världen som saknar ett eget hemland. Skillnaden mot övriga folk som vill ha självständighet är att irakiska Kurdistan i praktiken redan är en stat med fungerande institutioner. Innan IS attackerade var området en av få stabila platser i det sönderfallande Irak.

Värna minoriteterna

Men vägen till en egen stat är lång och det finns många risker längs vägen. Redan i dag plågas Kurdistans regionala regering av politiskt dödläge, parlamentet har inte sammanträtt sedan oktober 2015 och arbetslösheten är skyhög.

Om Kurdistan till slut blir självständigt bör gränserna bör fastställas i förhandlingar med regeringen i Bagdad. Intäkterna från oljestaden Kirkuk måste hanteras på ett sätt så att framtida konflikter undviks. Här har vi dessutom nyligen sett dödliga utbrott av etniskt våld mellan kurder och turkmener.

Om det nuvarande irakiska Kurdistan får möjlighet att bilda en egen stat kommer det att förändra Mellanöstern för alltid. En sådan förändring behöver få ta tid och ske med respekt för övriga grupper som bor i området. I Ninevehprovinsen ligger flera omtvistade områden där det lever en myriad av etnoreligiösa minoriteter, till exempel assyrier, shabeker, yazidier, kristna och turkmener. Deras säkerhet måste garanteras.

Kurderna har rätt att styra sig själva, men med den rätten kommer också ett stort ansvar.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.