ÅSIKT

Jan Björklund fixar siffrorna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: PONTUS ORRE
JONGLERAR MED UNGDOMARS FRAMTID Vilket snabbköp kan anställa det kassabiträde som valde bort matematik? En fråga Jan Björklund borde ställt sig innan han bestämde sig för att snygga till siffrorna.

17 september 2012 Gymnasieskolan

Jan Björklund behöver förbättra statistiken. Var tredje elev klarar inte av gymnasiet och det är ett misslyckande för utbildningsministern.

Men i stället för att ta konsekvenserna och se över utbildningen väljer Jan Björklund att rädda sitt eget anseende. Han inför en ny ettårig gymnasieskola utan vanliga teoretiska ämnen som svenska, engelska och matte. Se där, en quick fix för att fixa till siffrorna. En ­skola utan skolämnen. När ung­domarna är klara med sitt år får näringslivet ta hand om dem.

Fattar uppenbarligen inte

Men Jan Björklund skjuter ­bara över problemen på andra. För vilken hamburgerkedja vill anställa den som inte läste ­engelska? Vilket snabbköp anställer det kassabiträde som valde bort matten?

Det går många sökande på varje utlyst tjänst och frågan är vilka jobb Jan Björklund tror att hans 17-åriga quick fix-utbildade ungdomar kan få?

Bryr han sig över huvud taget?

Nästan raljant svarar han att det vore jättebra om alla blev akademiker, men att verklig­heten inte är sådan. Jan Björklund har uppenbarligen inte ­fattat att det är de välutbildade ungdomarna som får jobben.

I motsats till utbildnings­ministern har ungdomarna ­förstått att det är så.

Ungdomar föredrog plugg

När den nya gymnasieutbildningen infördes för ett år sedan delades den upp i en högskoleförberedande och en yrkesförberedande examen.

Ung­domarna föredrog den hög­skoleförberedande utbildningen därför att de visste att den kommer att ge dem flest möjligheter. Ansökningarna till yrkesprogrammen minskade.

Ändå väljer utbildnings­ministern att satsa på ännu en yrkesutbildning. Den här gången helt utan vanliga skolämnen.

Jan Björklund säger att han vänder sig till avhopparna.

Men det har alltid funnits skoltrötta elever. Förr i tiden gick de om ett år eller så tog de ett sabbatsår för att komma ­tillbaka med förnyade krafter. Tonåren är dramatiska och egentligen ingen bra tid för ­stora och livsavgörande beslut.

Stärk grundskolan

Den andra gruppen som inte klarar gymnasiet har för dålig grundutbildning. Det löser man bara genom att stärka grundskolan, som behöver fler duktiga lärare.

Ingen ung människa kan förminskas till en pinne i utbildningsdepartementets statistik. Varje ung människa har rätt till de kunskaper som krävs för att få ett jobb och ett anständigt liv.

avEva Franchell

ARTIKELN HANDLAR OM