Mejla

Ingvar Persson

I Grangärde byggs framtidens maskin

Billig utländsk arbetskraft ska inte tas för given

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Planteringsmaskinen Plantma X i arbete.
Foto: Plantma AB
Planteringsmaskinen Plantma X i arbete.

Grangärde

Tänk er någonting gult direkt från rekvisitan till Star Wars filmerna. En maskin som rullar fram genom landskapet och liksom känner sig för genom två spindellika armar som sticker ut i aktern.

Jag kan berätta att ni tänker på Plantma X, en unik maskin för att sätta trädplantor som just nu testkörs i de svenska skogarna.

- I världen finns det inget liknande, säger Stig Linderholm.

Jag kan inte låta bli att tänka på när jag själv som sommararbetare under andra halvan av 1970-talet kämpade mig fram över kalhyggen med granplantor och planteringsrör. Det känns länge sedan, men de träd som sattes då är inte färdiga att huggas. I skogen går ingenting riktigt fort.

Det är en ödets ironi att just 2020 blev året när mekanisk plantering åter prövades på allvar. Pandemin har gjort det här året speciellt i skogen, liksom i många andra gröna näringar.

När gränserna stängdes försvann tillgången på den billiga arbetskraft man byggt verksamheten på. Och utan arbetare utifrån fanns det ingen som kunde sätta 300 miljoner små skogsplantor.

I världen finns det inget liknande

I våras låg paniken nära. LRF:s chef Anna-Karin Hatt ville till och med ha statliga bidrag för att hålla ner kostnaden ifall det skulle krävas höjda löner för att locka inhemsk arbetskraft.

Det är Blå Tågets "Staten och kapitalet" till sista bokstaven.

Om det är en sak vi borde ha lärt under det här året så är det kanske att arbetskraft, särskilt billig arbetskraft, aldrig ska tas för given. Det gäller på landets vårdavdelningar och äldreboenden, men det gäller också i skogen.
Att sätta in maskiner för att göra vården av människor mer effektiv är kontroversiellt. Kanske är det inte ens möjligt.

Att plantera träd med en maskin fungerar däremot. Det har man visat i Grangärde.

1 av 2

Linderholm har kallats upphovsmannen bakom projektet att bygga en planteringsmaskin. Själv kommer han gång på gång tillbaka till att det är en grupp som arbetat tillsammans.

Jag träffar honom i Grangärde i södra Dalarna. Höstens första storm går att ana och på Bysjön är det vita gäss. Det var här han tillsammans med bland andra Hans Arvidsson, Per Moberg och Stefan Hedlund började prata om att bygga en maskin för mekanisk plantering någon gång 2017. Historien börjar dock tidigare.

En del av historien handlar just om Grangärde, och om Log Max. Om den här texten vände sig till läsare i skogsindustrin skulle det räcka att säga så. För alla andra är Log Max ett företag som sedan 1980-talet tillverkar gripskördare som fäller, kvistar och kapar träd. Aggregat som används över hela världen och som är en av milstolparna i skogsbrukets mekanisering.

- Vårt mål var att finnas på alla kontinenter, säger Stig Linderholm.

När företaget 2012 såldes hade man lyckats, så när som på Antarktis.

Log Max tillverkade från början av Grangärde maskin. Företaget som tillverkat Plantma X har samma namn och drivs av samma personer.

En annan del av historien handlar om Silva Nova. Under 1980-talet arbetade svensk skogsindustri med utvecklingen av en maskin för plantering.

Entusiasmen var stor. Alla fanns med på ett hörn, också Grangärde maskin.

- Vi byggde de två sista maskinerna som tillverkades, säger Stig Linderholm.

Maskinerna fungerade, trots att organisationen bakom var både stor och tungrodd. I början av 1990-talet försvann dock skogsindustrins intresse. Tiderna var sämre men framför allt hade en ny möjlighet öppnat sig. Billig arbetskraft från Polen och Baltikum.

Mekaniseringen av skogsbruket har alltid drivits på av kostnaden för arbetskraft. Utvecklingen tog ytterligare fart när skogsarbetarna i mitten på 1970-talet efter hård kamp lyckades få bort de raka ackorden.

Att 1980- och 90-talen blev de stora skördarnas årtionden i skogen är knappast en tillfällighet. Skogsarbetarnas kamp för värdiga villkor tvingade fram teknisk utveckling och ökad produktivitet, precis som arbetarnas kamp alltid gör.

Att det tog stopp vid planteringen handlade inte i första hand om teknik. På kort sikt fanns ett billigare sätt att få jobbet gjort, importerad arbetskraft.
Hela projektet Silva Nova försvann i tysthet.

1 av 2

Den planteringsmaskin som nu testas i svenska skogar är en helt ny konstruktion. Samtidigt har man kunnat ta tillvara erfarenheten från 1980-talet. Och det har gått fort.

Projektet startade på allvar 2018 som ett samarbete mellan Grangärde maskin, Svenska skogsplantor och Sveaskog. Redan på hösten året efter hade man byggt en maskin som kunde provköras under några veckor. Det mesta av arbetet gjorde i en oansenlig maskinhall i Grangärdes grannby Sunnansjö.

Vi kan lämna en offert på en maskin i dag

Totalt har bygget kostat mellan tio och femton miljoner kronor och nu finns alltså en fungerande lösning på ett problem branschen gav upp för 30 år sedan. Skogsföretag runt om i världen har visat intresse.

- Vi har utvecklat ett verktyg, och det kan sätta plant. Under rätt förhållande är kostnaderna absolut redan i paritet med traditionell plantering. Om någon visar seriöst intresse kan vi lämna en offert på en maskin i dag, säger Stig Linderholm.

Man samlar fortfarande erfarenheter. Maskinen lämpar sig inte för alltför små hyggen och de som kör den blir hela tiden mer erfarna, men potentialen finns där.

– Om skogsindustrin fortsätter att plantera är jag övertygad om att det kommer att vara mekaniskt, säger Stig Linderholm.


Driver arbetarnas kamp för bättre villkor på den tekniska utvecklingen? Och är billig arbetskraft i så fall ett hinder för framsteg? Chatta med Ingvar Persson.. Chatten startar klockan 9.00 men det går bra att skriva redan nu.

Laddar Live Upplevelse

Av: Ingvar Persson

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.