Mejla

Lina Stenberg

Gör marknadsskolan till valfråga, Ekström

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Illustration: Robert Nyberg

LEDARE

Utbildningsminister Anna Ekström hamnade nyligen i blåsväder. Efter att de årliga Pisa-mätningarna granskats av Riksrevisionsverket kom kritiken, och den var svidande. Sveriges urval hade gjorts fel till den lilla gruppen av 5 000 skolbarn som genomfört testerna.

Diskussionen är viktig, och självklart ska mätningarna göras rätt. Men egentligen är det bra märkligt att de torra Pisa-testerna blivit ett så hett samtalsämne i svensk debatt.

För att förstå detta behöver vi backa bandet till valet 2006. Då när Jan Björklund, dåvarande folkpartistisk partiledare, lyckades få valrörelsen att handla om den svenska "flumskolan" och fick med sig stora delar av Lärarsverige i sitt raseri mot den politik Göran Persson drivit.

När Alliansen vann och Björklund tog över skolpolitiken hamnade all typ av mätbarhet i centrum i sann New Public Management-anda. Allt mindre vikt lades vid skolans roll i barnens demokratiska samhällsfostran, på likvärdighet och på pedagogik.

Det var också då som skolforskarna upplevde att politikerna slutade lyssna på dem.

Under samma tid ökade skolsegregationen, delvis på grund av det fria skolvalet men framför allt den växande skolmarknaden, där företag kunde göra vinster på att sålla bland eleverna och skicka vinster till skatteparadis.

Ända sedan dess har en överhängande kritik från OECD riktats mot Sverige. Ojämlikheten har ökat mellan elever. Klass och utländsk bakgrund har allt mer avgjort elevernas kunskaper.

Men Jan Björklund lyssnade inte på det örat. I stället la han till ett kepsförbud i skollagen. Införde ett dyrt och icke-fungerande lärarlegitimationssystem och drev igenom betyg i lägre åldrar.

I valrörelsen 2014 blev skolfrågan återigen het. Socialdemokratisk skolpolitik kanske inte var så dålig trots allt, inte i backspegeln av att allt färre elever klarat kunskapsmålen sedan Björklunds tillträde.

Och sedan regeringsskiftet har vissa förbättringar skett. Men det parlamentariska läget har bakbundit Anna Ekström från att fullt ut driva sin politik.

Åstrandutredningen som blev klar i fjol har föreslagit vissa regleringar, som en mer rättvis skolpeng för kommunala och privata utförare liksom slopade möjligheter till köer för friskolor. Men om förslagen blir verklighet är ännu oklart.
En sak som ofta glöms bort är att skolpolitik är bredare än vad debatten ofta gör gällande.

Uppdraget är dels att förbereda framtidens arbetskraft med rätt kunskap. Men det handlar lika mycket om att fostra demokratiska medborgare, och rent krasst om att jämna ut förutsättningarna för landets barn och ungdomar.

Skolan är trots allt den allra viktigaste institutionen vi har för att justera samhällsklyftorna.

Tyvärr fastnar vi också ofta i gamla tankemönster. För egentligen finns det inget som hindrar nytänkande i att skapa den bästa möjliga skola för 2020-talet. Vi skulle kunna börja lyssna på skolforskningen igen. Och vi kan ta lärdom av de digitala pedagogiska framsteg som coronapandemin tvingat fram.

För vi måste inte ha en skola som liknar den folkskola vi hade på 1860-talet, med en auktoritär lärare vid sin kateder framför lydiga eleverna vid sina skolbänkar.

Det finns gott om forskning som visar på metoder som bättre passar vår samtid. En skola som ger dagens elever bästa möjliga inlärning och kunskap, utifrån de varierande utmaningar som de står inför. Som också ger lärarna den arbetsmiljö de förtjänar.

En skola som jämnar ut klasskillnader måste fortsatt vara kärnan i S skopolitik, med mindre elevgrupper, bättre anpassad undervisning och stöd till de som behöver den.

Men så länge Sverige som enda land i världen tillåter riskkapitalbolag att undervisa våra barn medan de äter våra skattemedel är vägen dit lång.

Nästa år är det val och vi den jämlika skolan behöver få plats i valrörelsen. Kanske är en avvecklad marknadskola den allra viktigaste valfrågan.


Skolan borde jämna ut klasskillnaderna. I dag är den tvärt om ofta en av de saker som sliter isär samhället. Hur borde det påverka socialdemokraternas skolpolitik?

Vad tycker du? Chatta med Lina Stenberg. Chatten startar klockan nio, men det går bra att ställa frågor redan nu.


Av: 

Lina Stenberg

Publisert:

LÄS VIDARE

Sabunis skolpolitik är mer Korpen än SM

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Ingen väg tillbaka

Skola & utbildning

Utbildningspolitik

Anna Ekström

Jan Björklund

Riskkapitalbolag