Mejla

Ingvar Persson

Kusligt hur viruset avslöjar vår svaghet

Usla arbetsvillkor hotar EU:s öppenhet

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Martin Meissner / TT NYHETSBYRÅN

Tönnies slakteriet i Rheda-Wiedenbrück mellan Hannover Dortmund är enormt. Här arbetar 6 000 människor med att producera det företaget beskriver som "hälsosam och njutbar" mat. Nötkött, fläskkött, korvar och andra charkuterier.

Just nu är slakteriet kärnan i det som kan vara coronapandemins hetaste hotspot i Europa. Över 1 300 av arbetarna på slakteriet har testats positivt för covid19. Alla anställda sitter i karantän. Runt flera av arbetarbostäder har det satts upp stängsel som vaktas av polis och tolkar som flugits in från Rumänien och Bulgarien försöker förklara reglerna med hjälp av megafoner.

"Det är ingen slump", säger Freddy Adjan från det tyska facket NGG på organisationens hemsida.

Usla arbetsvillkor

Villkoren i den tyska slakteriindustrin har ifrågasatts tidigare. Bara en handfull av de som arbetar på köttfabriken i Rheda-Wiedenbrück är anställda direkt av det tyska företaget. Den stora majoriteten kommer i stället från bemanningsbolag, ofta med bas i de tidigare öststaterna. Det är också från Polen, Bulgarien och Rumänien personalen hämtas.

Enligt facket betalar bemanningsbolagen regelmässig mindre än den tyska minimilönen. Personalen inkvarteras i slitna och trånga lägenheter och jobbet i den kalla, fuktiga och farliga miljön utförs ofta i tiotimmarsskift.

Det är klart att människor blir sjuka.

Viruset pekar på svagheter

Och Tönnie är inte ensamma. Samma villkor råder i stora delar av den tyska slakterinäringen.

Nu tvingas myndigheterna i Nordrhein-Westfalen återinföra restriktioner som precis lyfts.

På ett nästan kusligt sätt har coronaviruset pekat ut samhällets svagheter.

I Sverige har vi blivit påminda om segregationen i städerna, om nedrustningen av äldreomsorgen och om det bedrövliga tillståndet i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.

I Tyskland har det senaste coronautbrottet satt ljuset på hur människor utnyttjas på den öppna europeiska arbetsmarknaden. Och det gäller verkligen inte bara Tyskland, eller slakterinäringen. Här hemma kunde vi under våren hör företrädare för jord- och skogsbruket hota med en total kollaps om inte den billiga arbetskraften från utlandet kunde komma.

Hotar öppenheten

De senaste veckorna har ledarna inom EU försökt enas om en återhämtningsplan. Många, inte minst den här ledarsidan, har tryckt på hur viktigt det är att Europa hjälps åt för att åter kunna öppna efter coronakrisen. Vi måste kunna handla, resa och arbeta. Alternativet skulle inte bara vara tråkigare, utan också mycket fattigare för alla.

Men öppenhet kan aldrig betyda att människor ska tvingas arbeta för låga löner under vidriga förhållanden. Storföretag ska inte kunna lämpa över sitt arbetsgivaransvar på bemanningsföretag i andra länder. Det är i sig ett hot mot ett öppet Europa.

Det är precis det vi nu kan se när stängslen byggs runt arbetarbarackerna i Rheda-Wiedenbrück.

LÄS VIDARE

Av: Ingvar Persson

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.