ÅSIKT

Glesbygden ska inte vara en råvarukoloni

Foto: LASSE ALLARD
LEDARE

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Snart kommer en nickelgruva att starta i Ingemar Stenmark och Anja Pärssons hembygd. Den ska lysa upp glesbygdsmörkret med mängder av arbetstillfällen och hundratusentals ton prima nickelmalm. I alla fall om man får tro bolaget.

De stigande mineralpriserna blåser ny luft i Rönnbäcksgruvan, men motståndet är hårt från samer, lokalbefolkning och miljörörelsen. FN har konstaterat att regeringens tillstånd till gruvan innebär att samer i området diskrimineras.

Regeringen är medveten om konsekvenserna men tycker att gruvan ger större samhällsekonomisk nytta än renskötseln. Att FN gav renskötarna rätt verkar inte stoppa planerna. Det kan tyckas märkligt att Sverige som varm FN-vän helt struntar i vad världsorganisationen säger när vi själva får kritik.

Tagit så mycket tid och kraft

Även andra samer drabbas hårt. En av dem är Marie Persson, initiativtagare till nätverket Stoppa gruvan i Rönnbäck. I tio års tid har hon kämpat mot gruvan.

- Det här har haft stora konsekvenser i min familjs liv och hela lokalsamhället. Det har tagit så mycket tid och kraft, men från området för gruvplanerna och omgivande fjäll kommer fisken vi äter, örterna vi plockar och finns livet vi lever. Vår samiska tradition och våra barns framtid, säger hon.

För sin kamp valdes hon till årets Västerbottning 2012.

Projektet marknadsförs med löften om att det ska bli en av Europas största nickelgruvor. Tre gigantiska öppna gruvhål ska grävas runt och delvis under Umeälven. Avfallet ska förvaras i vattnet. Mängder med lastbilar med malm ska dygnet runt rulla förbi turistorter eller på en föreslagen ny väg över fjället.

Löftena kommer trots att halterna av nickel är så låga att gruvjätten Boliden redan på 60-talet konstaterade att det var omöjligt att tjäna pengar där.

Högriskprojekt

Gruvan är ett högsriskprojekt där flera riskkapitalbolag i olika turer köpt och sålt rättigheterna. Det handlar om företag som bland annat haft diamant- och guldgruvor i Kongo, försökt starta inkassobolag i Spanien och satsat på oljeborrning i Ryssland.

I dagsläget saknar Rönnbäcksgruvan bara det allra sista tillståndet.
Folket i kommunen är vana vid löften som inte hålls. Vattenkraftverket i Umeälven skulle ge hundratals jobb. Byar, samiska visten och heliga områden lades under vatten. Men pengarna hamnade i Stockholm och jobben blev få. Gruvprojekt välkomnades, men gick snabbt i konkurs och lämnade saneringskostnader på hundratals miljoner efter sig.

Nu är vi där igen. Och denna gång borde regeringen lyssna mer på de människor som faktiskt berörs.

ARTIKELN HANDLAR OM

Samer