ÅSIKT

Ny strid om kärnkraften

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

30 år senare och vi är tillbaka där vi började

Foto: scanpix, peter knopp
Då – en ledare för motståndet I dag är Mats Odell minister på andra sidan när Greenpeace protesterar utanför miljödepartementet.

23 MARS 2010. Kärnkraften

Årsdagen blir starten för en ny strid om kärnkraften.

I dag har det gått exakt 30 år sedan folkomröstningen om kärnkraft. Då röstade svenska folket för en avveckling med förnuft.

Nu får riksdagen ta ställning till ett helt nytt kärnkraftsförslag, vi kan kalla det utveckla utan förnuft. Regeringens förslag om ny kärnkraft skulle ha kommit till riksdagen redan i går, men det fastnade i tryckeriet och kommer fram först på 30-årsdagen.

Tala om ödets ironi.

Radioaktiv partipiska

Redan staplar Greenpeace kärnavfallstunnor utanför Miljödepartementet och härom dagen erbjöd de Maud Olofsson en radioaktiv partipiska. Folkkampanjen mot kärnkraft demonstrerar vid Sergelarkaden i Stockholm i dag.

30 år senare och vi är tillbaka där vi började. Riksdagen ska åter ta beslut om kärnkraften, skillnaden är bara att man den här gången inte frågar folket. I stället driver regeringens kärnkraftshökar Reinfeldt & Björklund på för ett beslut innan valet.

De gamla kärnkraftsmotståndarna i Centerpartiet och Kristdemokraternas gamla Linje 3-anförare Mats Odell står redan i ledet. De väljer makten framför miljön, nu är det som sagt bråttom.

En ny mardrömsfråga

Men kärnkraften är fortfarande en fråga som splittrar partier. Omröstningen kan bli en mardröm för Fredrik Reinfeldt och en återupprepning av FRA-våren. Då liksom nu är det framför allt några centerpartister som inte vill rätta in sig i alliansledet. Det kan till slut handla om en enda röst och många blickar riktas mot den stackars centerpartisten Sven Bergström från Hälsingland. Han är en gammal kärnkraftsmotståndare som kan tvingas att rösta för nya reaktorer. Man kan förstå hans tvekan, han vill vara lojal med sitt parti. Debatten kommer att handla om honom.

Den borde egentligen handla om kärnkraftens konsekvenser. Avfallsfrågan är inte löst, uranbrytningen skapar stora miljö- och hälsoproblem. Kärntekniken är säkerhetspolitiskt farlig. Senaste vintern har visat att den knappast är leveranssäker och den är dessutom extremt dyr. Som den brittiske professorn i energipolitik Stephen Thomas konstaterar:

– Ny kärnkraft är inte kommersiellt lönsam, den måste betalas via skattsedeln.

Debatten handlar om personfrågor medan pengar och tid rinner i väg. De resurserna kunde ha gått till att utveckla förnybara energikällor, men i stället har de gått till en 30 år lång debatt om en gammaldags energikälla.

Alliansregeringen förlänger den plågan.

EF