ÅSIKT

Bomben i Beirut når Syriens härskare

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Den 14 februari svängde multimiljardären och före?detta premiärministern Rafik Haririrs bilkonvoj in mot flotta hotell Saint-Georges, beläget nära Beiruts eleganta strandpromenad. En gigantisk bilbomb mötte och sprängde livet ur Hariri och tjugotvå medarbetare.

Hariris lik fördes till Martyrernas torg och den klassiska platsen fylldes av sörjande och dyrkande. Hariris egna sunnimuslimer stod framför kistan tillsammans med kristna och druser.

Bakom sorgeplatsen byggde studenter en tältstad. En ung drusisk student förklarade de två huvudkraven för mig: Syrien måste lämna Libanon. De ansvariga för mordet måste ställas inför rätta.

I våras rullade de syriska militärfordonen ut ur Libanon. Några hundratusen syriska arbetare drevs samtidigt i väg från byggen och lantegendomar.

Syrien litar till den libanesiske presidenten Emile Lahoud. Hans mandat skulle förlängas. Hariri sa nej. Därmed annonserades hans död ut.

I Beirut fanns syriska säkerhetschefer kvar. De var nära sammanlänkade med libanesiska generaler och agenter.

Detta parallella och hemliga maktsystem står i praktiken anklagat för mord i en nyligen publicerad FN-rapport, skriven av den tyske juristen Dethev Mehlis. Det drygt 50 sidor långa dokumentet vibrerar av anklagelser:

Beslutet att mörda Hariri kan inte ha fattats utan godkännande av högt uppsatta syriska säkerhetschefer. En av bombaktionens ansvariga, knuten till en islamisk välgörenhetsorganisation, informerade president Lahoud minuterna före mordet.

Ghazi Kanaan, under ett par decennier syrisk säkerhetschef i Libanon, begick självmord några dagar före FN-rapporten. Eller blev han mördad? Ett lämpligt offer att lägga skulden på. Kanaan var nära vän med Hariri och hyllades vid begravningen av multimiljardärens familj.

Kanaans kropp kommer att grävas upp för obduktion.

Bilbomben i Beirut är på väg att spränga sönder basen för den unge syriske härskaren Bashar al-Hassad, 35-årig läkare som ärvt makten efter sin brutale och gåtfulle far.

Bashar har, efter en inledande reformperiod, blivit Baath-partiets fånge. Repressionen har återupptagits. Missnöjet växer också på grund av den usla ekonomin och arbetslösheten, som driver ungdomen ut ur landet.

Hovet kring den unge presidenten, hans bror och svåger, kopplas direkt till Hariri-morden. al-Hassad anklagas för att personligen ha hotat Hariri till livet.

FN:s säkerhetsråd ger Syrien och dess unge härskare respit på knappt två månader. Sedan hotar skärpta sanktioner och exklusion.

Diktaturens kris kan växa ut till politiska framgångar för en rad makter. USA kan, utan militäringripande, befrias från en av ”ondskans axelmakter”. Frankrike får tillbaka sina klienter i Libanon. Israel befrias från sin mest hotfulle fiende. Kanske avväpnas också Hizbollah-milisen, som en gång drev Israel ut ur södra Libanon.

I Damaskus protesterar hundratusentals regeringstrogna mot FN-rapporten. De hyllar sin ledare. De är mycket ensamma i världen.

ARTIKELN HANDLAR OM