ÅSIKT

Dags att gräva upp Grekland ur graven

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: LOUISA GOULIAMAKI
Greklands premiärminister Alexis Tsipras har en tuff utmaning framför sig – att lyckas vända den finansiella kris som har skakat landet under de senaste fem åren.

7 JULI 2015. Grekland

Grekland grävde ner sig i ett hål och ­Europa grävde igen det.

Ungefär så kan man sammanfatta den grek­iska skuldkris som nu är inne på sitt femte år.

Efter att Grekland anslöt sig till euro­samarbetet ­­­– genom statsfinans­iella trick för att dölja sitt budgetunderskott – strömmade pengarna in i landet. ­Internationella banker lånade glatt och villigt ut till pengar till ett land som nyss ­betraktats som Europas fattigaste. ­Utan säkerhet och utan eftertanke blåstes skuldbubblan upp.

Brutala villkor

När omvärlden till slut ­insåg i vilket skick Grekland var blev också krisen ett faktum. Medicinen som skrevs ut var stålbad och nedskärningar.

För att undvika stats­konkurs har ­Grekland fått ­låna nya pengar av bland ­annat valutafonden IMF, ­eurozonens länder och ­centralbanken ECB. Vill­koret har alltid varit brutala ­löne- och pensions­sänkningar, höjda skatter, ­avskaffade förmåner och nedskärningar i alla ändar av välfärden.

Det har lett till extrem ­fattigdom och en lågkonjunktur som mest liknar en ­depression. Och det har också lett till att Grekland nu styrs av en vänsterregering som vunnit både val och folkomröstning med ett ­löfte: inga mer drakoniska ­nedskärningar.

Det är lätt att sympatisera med, men den grekiska ­vänsterregeringen har samtidigt agerat mycket märkligt under den senaste tiden.

Att utlysa en folkomröstning om lånevillkor som­­ ­inte gäller och sedan hota med avgång om folket ­röstar fel är kanske inte det mest respektingivande ­Alexis Tsipras gjort. Detsamma får sägas om ­Yanis Varoufakis terroranklagelser och avgång som finansminister när han misstänkte att han inte fick vara med på­­ ­möten.

Är det något vi inte behöver nu så är det fler ledare som fokuserar mer på sin privata heder snarare än ­rationella ­lösningar.

Europeiska central­banken ECB måste hålla Grekland flytande så att landet inte går in i en växelkurskris och sakta drivs ut ur eurosamarbetet–och potentiellt in i famnen på Vladimir Putins Ryssland.

Måste ta tag i sina problem

I går kväll reste ­tyska kanslern ­Angela Merkel till Paris för att samordna sig med president François Hollande inför ett stort krismöte i dag. Det är till Tyskland och Frankrike som Grekland har sina största skulder och det politiska priset för skuldnedskrivning är förstås högt. Men Europa har å andra sidan inte råd med allt värre kaos i Grekland.

Grekland måste å sin sida ta tag i sina problem: korruptionen, den ineffektiva statsförvaltningen, det orättvisa skatte­systemet, rätts­systemet och ­oligarkerna.

Då krävs det något som Europas ­stater inte visat på ett tag: ­samarbete.

Det var trots allt det som var grunden i det ­politiska projekt – Europeiska ­unionen – som nu ­skakas i sina grund­valar.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM