ÅSIKT

Ön av plast tre gånger större än Frankrike

LEDARE

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den ansamling av plast och skräp som flyter runt i Stilla havet växer snabbare än någon kunnat förutse. Just nu är den tre gånger större än Frankrike.
Ön som brukar kallas "the Great Pacific Garbage Patch" beräknas nu vara ungefär 1,6 miljoner kvadratkilometer stor. Ja, den flytande ön är så stor att miljövänner uppmanar FN att proklamera den som en egen nation under namnet The Trash Isles, Skräpöarna.

De bjuder till och med in kända miljövänner som Al Gore att bli medborgare med pass och egen valuta kallad "debris" som väl närmast kan översättas till spillror eller kanske vrakgods.

Dumpade spöknät

Det är dock seriösa forskare från flera universitet som står bakom den senaste undersökningen av ön och de konstaterar att det är ovanligt många stora plastföremål i skräphögen. Nära hälften av bråten består av spöknät, det vill säga gamla trasiga fiskenät som dumpats i havet. Moderna nät av nylon och syntet kan flyta runt i åratal och snärja både fiskar och fåglar. Till slut har de fastnat i varandra och bildat en ö som vuxit sig så stor att den snart är en hel kontinent.
– Nu ska vi inte skylla allt på de enskilda fiskarna, säger den australiensiska forskaren Britta Denise Hardesty till CNN.

Flaskor och sugrör

Hon vill snarare ifrågasätta plasten som sådan. Och även om det finns forskare som hoppas på plastätande enzymer är skräpön ett faktum. Det är vår användning av plastpåsar, plastflaskor, sugrör och plast-peelingkrämer som håller på att täppa igen haven.
80 procent av det skräp som återfinns i havet har egentligen kastats på land. Det flyter sedan i väg med hjälp av regn och dagvatten för att till slut hamna i havet. Där bryts det långsamt ner till allt mindre bitar för att till slut bli mikroplast. Åtta procent av plasten i den stora skräpön är just mikroplast som kilat fast i spöknät och gamla plastflaskor. Mikroplast finns i alla hav och marina miljöer där organismer skadas för att de tror att plasten är föda.

Vi får ta ansvar

Det kan ta 400 år för naturen att bryta ner en plastkasse. Med hjälp av tvingande information hoppas den svenska regeringen få ner vår användning av plastpåsar. Men sedan återstår då locken till kaffemuggarna, sugrören, de gamla båttamparna och fiskenäten.

I väntan på allmänna plastförbud är det vi som får ta ansvar för att skräpön inte blir vår nästa kontinent.

ARTIKELN HANDLAR OM