ÅSIKT

Regeringsmakten har åldrat Fridolin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Lasse Allard / AFTONBLADET / 2116

Det är nästan på dagen fyra år sedan en lycklig Gustav Fridolin tog av sig skorna för att bada i fontänen vid Mariatorget i Stockholm. Han firade ett EU-val där Miljöpartiet blivit näst största parti med över 15 procent av rösterna. Det fanns en stor nypa öppenhet och tolerans i det politiska klimatet. Med det växte partiet.

Mycket har förändrats. Nu slåss miljöpartisterna för sin överlevnad.

Den Fridolin som i går klev upp för att tala på kongresscenen i Västerås har nog snarare åldrats åtta år i stället för fyra. Opinionsmätningarna visar att partiet balanserar på fyraprocentsspärren. Migration och kriminalitet biter sig fast i toppen bland väljarnas prioriterade frågor. Tidsandan har i många avseenden vänt Miljöpartiet ryggen.

Tidsandan har vänt partiet ryggen

Men det är inte hela förklaringen till nedgången. Att uppnå regeringsduglighet har kostat. Kompromisserna med gröna ideal i regeringsställning har varit svårsmält för många av partiets väljare.

”Det finns inte plats för 17 000 miljöpartisters privata ultimatum”, förklarade Fridolin mitt i mandatperioden och visste nog att det skulle skapa missnöje. Men att medlemskåren skulle halveras räknade han förmodligen inte med.

Även Fridolins ungdomliga anda – som varit viktig för partiet – har bleknat med ministerrollen. Efter fyra år som utbildningsdepartementets chef anser endast 2 procent av väljarna att Fridolin har den bästa skolpolitiken, enligt Novus. Partiets plattform har inte vidgats.

Behövs statliga investeringar

Gårdagens tal antydde att Fridolin nu kommer skala undan det andra och lägga sin tid på klimatet. Det gör han rätt i. Motgångarna till trots har Miljöpartiet vunnit gröna segrar. De har drivit igenom ett långsiktigt klimatpolitiskt ramverk för nollutsläpp och infört flygskatt.

Men den offentliga sektorn måste användas mer offensivt. Miljöpartister fokuserar ofta för ensidigt på individers konsumtionsval, det måste kompletteras med statliga klimatsatsningar. Utöver att rusta järnvägar och bygga höghastighetsbanor handlar det om investeringsstöd för att industrier och områden utanför storstäderna ska kunna ställa om. Regeringen har tagit sådana kliv, men det krävs mer.

Att bli regeringsdugligt har varit en åldrande process för Miljöpartiet och Gustav Fridolin. Har det varit värt det? Ja, ett parti med klimatet som uppdrag kan inte slösa tid med att skräna från sidan. Nu återstår att se om väljarna tycker likadant i september.

avKalle Sundin

ARTIKELN HANDLAR OM