ÅSIKT

Vi bryr oss inte om döda i Afrika

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: En fredsbevarande soldat har konfiskerat machetes och knivar vid ett flyktingläger för internflyktingar som satt sig i säkerhet från de pågående striderna i Bossangoa i Centralafrikanska republiken.
LEDARE

Det handlar ofta om enkla vapen, knivar, machetes, korta hemslipade svärd, ibland träpåkar. Men effekten på kvinnor, barn och försvarslösa civila är fruktansvärd.

I Centralafrikanska republiken är det politiskt kaos sedan i mars. Då avsattes presidenten François Bozizé av rebellgruppen Seleka. Rebellerna har upprepade gången anklagats för terror och övergrepp mot civilbefolkningen.

Sedan kuppen har läget helt urartat. Seleka har splittrats och en religionskonflikt har brutit ut mellan den nya regimen, dominerad av muslimer, och den kristna majoriteten i landet.

Ändå är inte Centralafrikanska republiken ett land på allas läppar. Få svenskar kan peka ut det på en karta. Men vi borde engagera oss mer, innan det är för sent.

Förstadium till folkmord

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har mellan 400 och 500 människor dött i strider i huvudstaden Bangui sedan i onsdags. Läget beskrivs, av vissa bedömare, som ett förstadium till etnisk rensning eller folkmord.

I torsdags beslutade FN:s säkerhetsråd att agera för att skydda civila från strider och övergrepp. Ett minitoppmöte om Centralafrikanska republiken avslutades i Paris i går. Resultatet är bland annat att den fredsbevarande insatsen i landet ska förstärkas. Frankrike skickar 1600 elitsoldater och styrkan från Afrikanska unionen fördubblas till 6000 personer.

Det som händer i Centralafrikanska republiken väcker minner från Kongo, eller ännu värre från folkmorden i Rwanda och Darfurregionen, i grannlandet Sudan. Världen har visserligen lärt sig vikten av att ingripa tidigare i konflikter, men frågan är om den insats som nu beslutats räcker.

Centralafrikanska republiken var tidigare en frank koloni men blev självständigt 1960. Sedan dess har flera kupper genomförts och landet har egentligen aldrig varit tillräckligt stabilt för att ekonomin ska ta fart.

Ses som ett hopplöst fall

Det är bra att FN:s säkerhetsråd äntligen beslutat sig för att ingripa. Men att världen måste engagera sig militärt är ett misslyckande. I framtiden måste man bli bättre på att förebygga den typ av konflikter som ledde fram till kuppen i mars.

I grunden handlar det om att intresset för Afrika är för lågt. Carl Bildt kallade en gång den tidigare biståndsministern Gunilla Carlsson för "utrikesminister för Afrika". Det var talade för det bristande intresset från Sveriges regering. Istället är det ofta i civilsamhället man hittar engagemang och intresse för vad som händer. Tyvärr är det likadant i stora delar av västvärlden.

Samtidigt bygger ointresset delvis på en gammal bild av denna kontinent. Afrika ses som ett hopplöst fall. Men i dag finns sju av världens tio snabbast växande ekonomier i Afrika söder om Sahara. I stora delar av kontinenten växer en ny medelklass sig allt starkare. De kräver stabilitet, demokrati och ett slut på auktoritärt styre och korruption. Det är dramatiska förändringar.

Dags att ändra inställning

Frankrike tar nu ett stort ansvar för att bidra till fred och säkerhet i Centralafrikanska republiken. De kommer även att understödja de styrkor som olika afrikanska länder har på plats. Förhoppningsvis kan läget förbättras men det behövs mer stöd och större internationellt engagemang.

Europa måste ändra inställning till Afrika. Att läget i Centralafrikanska republiken skulle bryta samman var inte oväntat, den nuvarande krisen har pågått sedan i mars.

Vi behöver i framtiden vara beredda att sätta in kraftfulla åtgärder långt innan länder står på randen till folkmord.

ARTIKELN HANDLAR OM