Mejla

Pernilla Ericson

Ingen ska behöva gömma sig längre

Freddie Mercurys kärlek skamstämplades

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 av 3 | Foto: SHIZUO KAMBAYASHI/TT

Jag gick på bio och blev förälskad, och jag är inte ensam om det. “Bohemian Rhapsody” har legat högt på biotoppen sedan premiären. Jag älskar hur filmen fokuserar på Freddie Mercurys fullkomligt självlysande musikaliska talang. Hur rockbandet Queen lekte och experimenterade fram låtarna som blev till odödliga klassiker. Fyra “missanpassade” som lyfter varandra, och talar till andra missanpassade längst bak i rummet.

Men filmen har också fått stenhård kritik för hur den porträtterar homosexualitet, eller snarare skyggar för ämnet. Dansar runt det, och istället ger mycket plats till kärleksrelationen och vänskapen som Freddie Mercury hade med Mary Austin. Samtidigt speglar kritiken i sig hur långt vi har kommit. För sångaren, estradören, virtuosen, magikern Freddie Mercury kom aldrig riktigt ut som homosexuell. I en rörande scen i filmen berättar Mercury för bandet om sin hiv-diagnos, och han beskriver tystnad som trotsigt motstånd.

“Jag tänker inte vara någons offer, någons aids-affischpojke eller varnande exempel.”

Kallades ”bögpesten”

En hiv-diagnos var på 80-talet en dödsdom. I Sverige har Jonas Gardells “Torka aldrig tårar utan handskar” smärtsamt tydligt illustrerat hur samhället då behandlade det som kallades “bögpesten”. Hur tidningarna brännmärkte och skamstämplade. Hur homosexuella par smög med sin kärlek, hur tillställningar maskerades, hur diskreta signaler skulle visa: Jag är som du, se mig.

“När Mark och jag renoverade lägenheten var vi borta i några veckor under stambytet och när vi kom tillbaka hade hantverkarna skrivit ”bögjävlar” över hela sovrumsväggen. Vi anmälde inte, för det var så vi blev tilltalade”, berättade Jonas Gardell för Aftonbladet.

Med Pride var budskapet: Vi är här. Vi är queer. Vänj dig.

Vägen till öppenhet är full av motgångar, och än är det många platser i världen där det är livsfarligt att vara öppet gay. I USA ökar hatbrotten mot homosexuella, och när Donald Trump intog Vita huset städades insatserna för hbtq-gruppens rättigheter bort från hemsidan.

Utvisat öppet homosexuella

Än sjuder fördomar här i moderna Sverige. En bekant som är lärare berättar om en elev som kommit ut, och sedan tvingats bo hos släktingar. En mamma som sagt till sin dotter “Blir du ihop med en tjej så tar jag livet av mig.”

Vägvisare i politiken spelar roll, både för motgångar och framsteg. Sverigedemokraterna har inte stöttat en enda reform för hbtq-gruppens rättigheter. Företrädare för partiet vill förbjuda Pride. I DN ställde skribenten Johan Hilton frågan: “Skyddas jag som bög om politikerna samarbetar med SD?”

Men Sveriges regering bär också ett tungt ansvar för att ha utvisat öppet homosexuella människor till länder där det innebär förföljelse, fängelse och uppenbar fara för deras liv. Många tvingas alltjämt gömma vem de är.

Freddie Mercury maskerade så mycket av sitt liv. Rötterna i Zanzibar, kärleksrelationen som blev en trygg punkt fram till hans död 1991.

Vi har kommit långt. Vägen mot öppenhet måste fortsätta.


Rättelse: I en tidigare version av webbtexten stod det att SD:s Richard Jomshof vill kriminalisera Pride, men det förslaget kom från en annan SD-företrädare. Ledarsidan beklagar misstaget.

avPernilla Ericson

ARTIKELN HANDLAR OM