ÅSIKT

En skola för eliten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

18 augusti 2008. Det har gått snabbt att ändra en av grunderna för den svenska skolan. För tio år sedan var det några få föräldrar som satte sina barn i en friskola, ofta för att ge barnen en särskild pedagogik eller utbildningsform.

I dag går fler barn i friskolor, men en undersökning från högskolan

i Kalmar visar att valet ändå är strikt klassbetingat. Det är den välutbildade medelklassen som sätter sina barn i friskolor. Barn vars föräldrar saknar högre utbildning stannar oftare i den kommunala skolan. Undantaget är vissa etniskt och religiöst inriktade skolor, men även där leder friskolesystemet ofta till att segregationen ökar. S-kvinnornas ordförande Nalin Pekgul skrev bra om det där på Aftonbladets debattsidor nyligen. Hon pekade på hur några av dessa friskolor bidrar till isoleringen, inte minst av unga flickor, och gör det svårare för dem som vill bryta med traditionerna.

Dräneras på resurser

Dessutom har den fria etableringen av nya skolor gjort att de kommunala skolorna dräneras på re-surser. De förlorar pengar och får därmed svårare att förbättra sig och möta den nya konkurrensen.

Undersökningen om vilka som väljer friskolor är gjord av studenterna Kristoffer Engdahl och Petter Elmeroth. De har granskat situationen i Kalmar kommun, men annan forskning pekar på att siffrorna är relevanta även för resten av land-et. En granskning som Aftonbladet gör på nyhetsplats i dag visar till exempel att 35 procent av ministrarna i den borgerliga regeringen har sina barn i friskolor.

Den svenska skolan har länge

varit en mötesplats för barn med olika bakgrund. En plats att lära känna andra världar än den egna. ”För att barn ska kunna utveckla bra relationer till folk i allmänhet är det viktigt att de tillbringar tid med barn från andra typer av familjer”, säger professor Bo Rothstein i Aftonbladets granskning.

Kommunala friskolor stoppas

Den uppfattningen delas uppenbarligen inte av den borgerliga regeringen. Moderaterna vill till och med öppna slussarna ytterligare och ta bort kommunernas möjligheter att påverka etableringen av nya friskolor. Trots att det är kommunala skattepengar som ska användas för att finansiera dem.

Det är ingen tvekan om att friskolor kan berika den svenska skolan. De kan erbjuda specialinriktningar och utveckla pedagogiska modeller. Men bara om skolpolitiken hanteras med känsla för den sociala verkligheten.

Och just nu är utvecklingen på väg åt alldeles fel håll.

JB

ARTIKELN HANDLAR OM