ÅSIKT

Domare Garzón – ett offer för Franco

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Drygt fyra mil nordväst om Madrid ligger Valle de los Caídos, de stupades dal. Ett 150 meter högt kors är rest där som en välsignande gest över människor som miste livet under Spanska

inbördeskriget. Minnet är selektivt. De som hedras och välsignats av påvar är uteslutande sådana som dog i kampen för general Franco. Dalen byggdes av 20? 000 politiska fångar, republikaner och demokrater. Ännu vet ingen hur många av dem som vräktes i massgravar.

Diktatorn Franco ligger begravd under en asketisk sten i basilikan vid Valle de los Caidos. Vid hans begravning deltog endast en statschef, den chilenske diktatorn Augusto Pinochet.

Undersökningsdomaren Baltasar Garzón har bekämpat dem och deras arv. Med sitt glödande juridiska nit ställde han Pinochet till ansvar för ­ brott mot mänskligheten.

Garzón gav sin brottmålskommitté samma uppdrag i Spanien; han ville bokstavligen gräva upp de många tiotusentals, som mördades av Francos soldater och återge dem identitet, ge släktingar rätt att begrava sina nära. Han ville ge deras död en förklaring.

Francos offer har dock inte samma rättigheter som de som stupade för fascismen i Chile och Argentina. En spansk juridisk övervakningsinstitution, hårt politiserad, har nämligen stängt av Garzón; i värsta fall i tjugo år.

Garzón anklagas för att bryta mot lagen om amnesti, instiftad 1977 då Adolfo Suárez, länge falangist och Opus Dei-medlem, var premiärminister. Målet mot Garzón drevs av falangistorganisationer, påhejad av högern och liberala El Mundo.

Zapatero-regeringens lag, antagen häromåret, om Minnets historia var ett försök att försona medborgarna med minnet av det blodiga förflutna och med varandras erfarenheter av inbördeskriget. Lagen om amnesti tilläts väga tyngre. Den la också anklagelsen om brott mot mänskligheten i ruiner.

En rättegång mot Garzón kan i praktiken bli till en prövning av den spanska demokratin. Väldiga manifestationer för Garzón har fyllt spanska och latin-amerikanska städer. Den folkliga stödorganisationen för Garzón har förberett nya demonstrationer över hela Spanien.

”Processen mot Garzón är i verkligheten en rättegång mot försvaret av demokratin, rättvisan och de mänskliga rättigheterna”, skriver stödkommittén.

En paroll syns redan: ”Garzón somos todos”. Vi är alla Garzón.

ARTIKELN HANDLAR OM