Mejla

Jonna Sima

När ser vi en kvinna som statsminister?

Ebba Busch är ändå inte att föredra framför Stefan Löfven

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Författaren Katrine Marcal är aktuell med boken ”Att uppfinna världen”, som är en av flera böcker som just nu uppmärksammar hur kvinnor och deras idéer har blivit förbisedda genom historien.
Författaren Katrine Marcal är aktuell med boken ”Att uppfinna världen”, som är en av flera böcker som just nu uppmärksammar hur kvinnor och deras idéer har blivit förbisedda genom historien.

LEDARE

De senaste åren har det kommit ett helt gäng med populärhistoriska böcker om kvinnlig historieskrivning, både för vuxna och barn. Jag har själv medverkat i antologin "En annan historia" (Volante 2017), där jag valde att skriva om den socialdemokratiska rösträttskämpen Anna Sterky. Hon står förvisso som statybyst på Norra Bantorget, men är annars sorgligt förbigången i arbetarerörelsens historieskrivning.
Det har funnits ett behov av att lyfta fram pionjärer och kvinnor som har kämpat och gjort enastående saker utan att ha fått en plats i historieböckerna.

Vi måste höja våra röster för att höras.
Och den yngre genrationen har läsa om alla dessa kvinnors öden och prestationer.

När hon fick reda på att ingen kvinna har varit statsminister blev reaktionen genuint överraskad

"Godnattsagor för rebelltjejer" har haft störst genomslag och fått en svensk efterföljare som heter "Svenska hjältinnor". Min 4-åriga dotter vill ofta höra några historier ur de böckerna innan hon ska sova. När vi hade läst om bland annat Pia Sundhage, Zara Larsson och Ellen Key fick hon frågan hur många tjejer hon tror har varit statsminister i Sverige. När hon fick reda på att ingen har varit det blev reaktionen genuint överraskad: "Åh, jag hatar killar!".
För henne var det nästan chockartat, kan inte tjejer göra exat samma saker som killar? Det får man inte lära sig på förskolan. Och tur är väl det.

Att vara kvinna betyder inte automatiskt att man är en bra feminist eller bedriver en politik som gör möjligheterna fler för andra kvinnor. Jag vill alltså inte hellre se Ebba Bush som statsminister än Stefan Löfven, däremot kan jag se det symboliska värdet i att KD har en kvinnlig partiledare. Och att Liberalerna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet också har det för den delen.
Det förändrar vårt allmänna sätt att se på en politiker, en partiledare – på makt och möjligheter.

Som Kamala Harris, USA:s första kvinnliga och svarta vice president, sa i sitt segertal efter att det stod klart att Demokraterna vunnit valet i helgen: ”Jag må vara den första kvinnan på den här posten, men jag kommer inte att vara den sista”.

Katrine Marcal, författare, journalist och tidigare medarbetaren på Aftonbladet ledarsida, har under hösten gett ut en bok om kvinnors banbrytande, och ofta förbisedda, uppfinningar. I "Att uppfinna världen" (Mondial 2020) beskriver hon hur grundmurade våra föreställningar om manligt och kvinnligt är och hur det har präglar det moderna samhällets uppkomst. Kunskaper har värderats efter kön, och då har mannen ansetts bäst, ingen protest.

Visste du till exempel att sömmerskor möjliggjorde månlandningen i juli 1969? Neil Armstrong bar en vit mjuk dräkt sydd av kvinnor som vanligtvis tillverkade bysthållare och gördlar. Hårda metallrustningar hade man insett var förenat med livsfara i rymden. Men NASA var skeptisk till upplägget, var detta inte en uppgift för manliga ingenjörer?

Med sin omisskänneliga humor skriver Marcal att sömmerskorna fick använda särskilda maskiner för uppdraget: "Kraven på en rymddräkt är trots allt andra än på en bysthållare, även om båda har till uppgift att hantera gravitation – respektive brist på gravitation."

I stort sett hela världen är kodad efter mannen som norm

Stockholms kvinnohistoriska, som är ett mobilt museum, har under hösten också gett ut en bok på samma tema, författad av historikerna Karin Carlsson: "Kvinnosaker: ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål". I den får vi lära oss hur allt ifrån cykeln, nappflaskan och diskmaskinen har ökat kvinnors rörelseutrymme och livschanser.
I Caroline Criado Perez uppmärksammade fackbok "Osynliga kvinnor" (Romanus & Selling 2020) beskrivs istället hur hela världen i stort sätt är kodad efter mannen som norm. Från läkemedel och säkerhetsbälten till din iPhone. Upplysande men deprimerande läsning.

Den franska författaren och feministen Simone de Beauvoir har sagt: "Återgivandet av världen är, i likhet med världen själv, männens verk; de beskriver den från sin synvinkel, som de förväxlar med den absoluta sanningen".
Nu börjar vi åtminstone få kvinnors återgivningar, ur deras synvinkel. Sen blir vi statsminister.

Chatta med Jonna Sima om ledartexten klockan 09:00. Du kan skicka in dina frågor redan nu.

Av: 

Jonna Sima

Publisert:

LÄS VIDARE

Efter Stefan Löfven är det dags för en kvinna

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Feminism

Jämställdhet

Historia

Kvinnohistoria

Katrine Marçal

Simone de Beauvoir

Pia Sundhage