Etiken hotas av drive-in-vården

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den stressade nutidsmänniskan tar en spring-latte och en bulle som frukost på väg till jobbet och en snabblunch på McDonald’s. Fast food-samhället stämmer väl med ett arbetsliv där effektivitet och flexibilitet länge varit ledord.

Tid är pengar som det heter. Detta marknadsmantra tycks nu också genomsyra vården och omsorgen. I Vårdvalets Stockholm belönas snabba läkare med bonus och allvarligt sjuka människor ses som en dålig affär.

”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka”, konstaterade Jesus på sin tid. Men i moderaternas marknadsstyrda vårdpolitik är det just de friska som uppmuntras att gå till läkare – för det ger mest pengar till vårdcentralen.

”Man kan bara konstatera att antalet onödiga besök har ökat, så är det i hela primärvården”, säger Elisabet Svensson, verksamhetschef på Vårby vårdcentral, till Dagens Nyheter (13/6).

Vårby vårdcentral har som många andra vårdcentraler i de socialt utsatta söderförorterna mycket svårt att få ekonomin att gå ihop. Eftersom vårdvalssystemet premierar läkarbesök, men korta sådana, är det genom att införa en öppen infektionsmottagning på förmiddagarna som ekonomin kan förbättras.

”Dit får patienterna komma om de hostat en gång. Många av dem behöver egentligen inte träffa en doktor”, förklarar Svensson.

Så ägnas läkarnas arbetstid alltmer åt de enkla förkylningarna än åt dem som verkligen skulle behöva läkarbedömning.

Patienterna med snuva är förstås nöjda att de får träffa en läkare, men många vittnar också om att besöken går så fort att de inte hinner förstå vad läkaren säger.

Dagens Nyheter har gjort en granskning av vårdvalssystemet. Förra veckans artiklar ger en skrämmande bild av ett sjukvårdssystem som alltmer liknar ett slags fast food-restaurang. ”Drive-in-vården” slår hårt mot de multisjuka, mot gamla eller invandrare som inte kan uttrycka sig så väl och inte hinner förklara sina symptom förrän läkaren skrivit ut lite piller.

Det går snabbare att skriva ut mediciner än att verkligen ta sig tid att lyssna och undersöka patienten. Antibiotikaanvändningen ökar. Sedan Vårdval Stockholm infördes har förskrivningen av antibiotika till barn ökat med 17 procent. Det är oroväckande med tanke på att en alltför hög antibiotikakonsumtion leder till ökad resistens.

På närakuterna i Stockholm får läkarna extra betalt om de hinner ta många patienter under en dag. Det har förekommit att läkare tagit emot över 60

patienter på ett åttatimmarspass, enligt DN.

”Systemet förutsätter att vårdens kvalitet bevaras. Annars är det jättefarligt”, säger Leon Sylverberg som arbetat fram bonusmodellerna för närakuterna i Huddinge.

Jovisst, men etiken kan försvåras, ja rentav motarbetas av systemet. Alltför många exempel visar att Vårdval Stockholm leder fel. Effektivitet och tillgänglighet behöver inte nödvändigtvis innebära kvalitet. I stället tycks vårdpersonalen mot sin vilja drivas in i att bli ekonomistiska räknenissar snarare än etiskt ansvarstagande vårdgivare.

De allra flesta läkare och sjuksköterskor vill förstås patientens bästa. Därför ökar frustrationen runtom på vårdcentralerna och närakuterna,

I Filippa Reinfeldts Vård-Stockholm är det visst de friska som anses behöva läkare.

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

ÄMNEN I ARTIKELN