ÅSIKT

Vi lever på att bostadspriserna ökar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Fyra svenska börsbolag står för nästan hälften - 46 procent - av storbolagens samlade utdelningar. Börsbolagen är händelsevis Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Tre år på raken har dessa bankers sammanlagda vinster överstigit 80 miljarder kronor. Samtidigt krymper vinsterna för industri-, bygg- och tjänsteföretag, år för år. De finansiella aktörerna är inte ett smörjmedel för att ekonomin ska fungera, de är ekonomin.

Bankens lån sjufaldigas

Det finns ett ord för det här: finansialisering.
Ordet, förstås hämtat från engelskspråkig samhällsdebatt, används för att beskriva hur den finansiella sektorns inflytande tar över samhället.

Finansialiseringen har inneburit att framgångar och bakslag för finanssektorn - banker, försäkringsbolag, kreditkortsutgivare och andra låneinstitut - har direkt inverkan på hela den övriga ekonomin.

Den massiva ombildningen av hyreslägenheter till bostadsrätter i storstäderna är ett bra exempel på finansialisering, har ekonomijournalisten Per Lindvall skrivit.

Hyresrätter blir värda det tredubbla när de börjar kallas bostadsrätter. Samtidigt skjuter belåningen i höjden när den tidigare hyresvärden löser sina lån och den förste bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen går till banken för att köpa lägenheten.

En banks utlåning på samma lägenhet kan på så sätt sjufaldigas. Och om bankerna har riktig tur så kanske bostadsrättsinnehavaren säljer lägenheten om några år och gör en vinst som hen placerar i bankens fonder. Bankerna skrattar hela vägen under din väg till banken.

Finansialiseringen av Sverige står i fokus för tankesmedjan Katalys nya rapport. Det handlar om hushållens skuldsättning, bankernas extrema vinster och hur illa bostadsmarknaden fungerar. För det hänger ihop.

En svensk medelklassfamilj som bor i hus eller bostadsrätt kan nu ta stora lån och betala pyttelite i ränta för att renovera, köpa bilar eller fritidshus. Genom permanent bostadsbrist och en politik som lämnat ifrån sig sina instrument för att reglera finansmarknaden upplever många att de sitter på en privat sedelpress. Och bankerna gör som sagt tokvinster på det.

Katalys pekar på hur vi i Sverige övergivet en politik som investerar i bostäder, jobb och infrastruktur samtidigt som vi avreglerat och liberaliserat kapital- och kreditmarknaderna. Det har gjort att produktivitetsökningen och lönsamheten i exportsektorn mattats av och lönsamheten i finanssektorn har gått genom taket.

Det är inte längre för att Sverige säljer bilar, malm och skog som tillväxten ökar. Det är för att våra banker går så bra. I dag är det - tack vare att bostadspriserna ökat - lån på banken som gör att vi har råd att handla och höja vår levnadsstandard.

Aldrig en vinnare

Nu vänder vinden, men i veckan meddelade kreditvärderingsföretaget Moody's att vid en stor nedgång på svenska bostadspriser så kommer våra banker klara sig ganska bra. Det är möjligt. Men kommer vårt samhälle - helt beroende av stigande bostadspriser - göra det? Hittills har de svenska bostadspriserna sjunkit med 1 procent i år, vilket bland många betraktas som en katastrof.

Att göra upp med finansialisering kommer ta tid men med det som nu sker på bostadsmarknaden måste regeringen se till att återuppväcka en social bostadspolitik.

Även om bopriserna faller och lägenhetsutbudet nu ökar så råder det ju fortfarande bostadsbrist för dem som aldrig varit vinnare i finansialiseringens tidevarv.