ÅSIKT

Regeringsfrågan är Reinfeldts problem

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Om Reinfeldt regerar vidare med stöd av Jimmie Åkesson – vad är han då beredd att ge upp i form av sakpolitik?

Foto: Björn Lindahl
Löftesrik Står Fredrik Reinfeldt fast vid sitt ord om att det block som får flest röster ska regera landet? Foto: Björn lindahl

”Det block som får flest röster ska ­regera Sverige”.

Fredrik Reinfeldt var glasklar inför valet 2010. Det spelade ingen roll om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och blev poten­tiella vågmästare. Det ­behövdes inget samarbete över blockgränsen. För Fredrik Reinfeldt räckte det med att bli störst.

Det var en principfråga, en fråga om demokrati, och ett resonemang som de flesta kunde köpa.

Ah, regeringsfrågan, poli­tikens egen Bermuda­triangel. Frågan som tar död på alla diskussioner om de riktiga frågorna – jobb, utbildning, jämställdhet. Som häcklas som spelteori, postpolitik, spel för gallerierna.

Men som är viktig.

Det senaste halvåret har läget varit stabilt i väljaropinionen. Alliansen ­ligger under. Socialdemo­kraterna, Miljöpartiet och Vänster­partiet har ett ganska stort övertag.

Men de har inte egen majoritet. Eftersom Sverigedemokraterna i de flesta undersökningar är tungan på vågen.

Det är precis som inför ­förra valet – fast tvärtom.

■ ■ ■

Det är långt kvar till 2014. Och visst kan mycket hända. Centerpartiet eller Kristdemokraterna kan trilla ur riksdagen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänster­partiet kan få egen majoritet. Helt ovänt­ade ­saker kan hända, det har de gjort förut. I dag kommer SCB:s stora väljarunder­sökning, då får vi en bättre bild av väljarströmmarna.

Fredrik Reinfeldt för­söker få det till att regeringsfrågan framför allt är ett problem för Stefan Löfven.

Det är ju inte sant. För medan Stefan Löfven inte ­velat stänga några dörrar, har Fredrik Reinfeldt låst sig vid en allians som samlar alldeles för få röster. Hans enda ­alternativ är stöd från Miljöpartiet – som tydligt dekla­rerat att de inte tänker stödja Reinfeldt som statsminister – och Sverige­demokraterna.

■ ■ ■

En skillnad sedan förra valet är att Sverige har en ny skrivning i grundlagen, ­efter initiativ från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Ändringen innebär att riksdagen senast två veckor efter valet ska rösta om de har förtroende för statsministern. Syftet var att försvåra för socialdemokratiska minoritetsregeringar att bara regera vidare.

Nu biter ändringen Fredrik Reinfeldt i rumpan. Det som skulle sätta käppar i hjulet på en maktfullkomlig socialdemokrati, ställer till det för honom själv.

Med dagens opinions­läge ger nämligen den nya regeln Sverige­demokraterna makten att aktivt bestämma vem som får bilda ­regering. Bestämmer sig Jimmie Åkesson för att acceptera Fredrik Reinfeldt som ­regeringsbildare, men fälla Stefan ­Löfven – ja då blir det så. Även om Social­demokraterna, Miljö­partiet och Vänsterpartiet har större stöd än ­Alliansen.

Nu måste Fredrik Reinfeldt svara på två frågor:

1) Står han fast vid sitt ord om att det block som får flest röster ska regera ­landet? Eller är han beredd att tumma på detta i utbyte mot stöd av Sverige­demokraterna, ett parti med sina rötter i nynazismen? Och vad säger Annie Lööf, Jan Björklund och Göran Hägglund – kan de tänka sig att regera vidare under de förutsättningarna?

2) Om Reinfeldt regerar ­vidare med stöd av Jimmie Åkesson – vad är han då ­beredd att ge upp i form av sakpolitik? Och hur ska han annars bygga en majo­ritet för sin politik i ett läge när MP inte är ett alternativ?

”Jag säger som vi alltid sagt att det största blocket ska ­regera”, sa Fredrik ­Reinfeldt till Aftonbladet när val­resultatet 2010 var ett faktum.

Den verkliga regerings­frågan handlar inte om Stefan Löfven. Utan om Fredrik Reinfeldt är ­beredd att stå upp för de grund­läggande demokra­tiska principer han slog fast inför valet 2010 – även om de kostar ­honom regerings­makten.

avKarin Pettersson

ARTIKELN HANDLAR OM