ÅSIKT

Maud Olofsson skyller fiaskot på allt och alla

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Patrick Trägårdh / AFTONBLADET / 85099
LEDARE

I veckan fick Nordeas flyttbeslut Patricia Hedelius på Svenska Dagbladet att blicka tio år tillbaka. Hon konstaterar att Mats Odells och Peter Normans ideologiska motiverade försäljning av statens bankaktier kostade skattebetalarna ett rejält antal miljarder kronor, och dessutom blev starten på den process vi nu ser.

När det gäller usla affärer hade dock både Odell och Norman sin överkvinna i Reinfeldts regering. Maud Olofsson kan vara Sveriges dyraste politiker sedan demokratins genombrott, och som av en tillfällighet återvänder hon till offentligheten samma vecka som Nordea fattar sitt flyttbeslut.
I historieböckerna kommer Maud Olofsson att minnas för två riktigt dåliga affärer, Nuon och PostNord.

Danskarna lurade oss

I sammanslagningen mellan de båda ländernas postorganisationer lurade danskarna skjortan av den svenska ministern. Det kostade miljarder, men blev ändå billigt i förhållande till Vattenfalls fiasko.

Köpet av det holländska energibolaget Nuon brukar beskrivas som den sämsta företagsaffären i Sveriges historia. Nerskrivningarna summerar nu till 56,4 miljarder kronor och ingen tror att det slutar där.

Det Vattenfall kastade bort under Maud Olofssons tid som ansvarig skulle ha varit en ordentlig grundplåt i ett nytt svenskt järnvägsnät eller tagit oss en lång bit på vägen mot ett hållbart energisystem.

Maud Olofsson tar dock lätt på sin roll i historien. Visst, det var en usel affär, och många varnade för en kommande krasch. Men vad ska en stackars minister göra när en bolagsstyrelse vill ut och handla, frågar sig den tidigare näringsministern i Svenska Dagbladet.

Kliv fram

Tja, ett svar skulle kunna vara att kliva fram och ta det ansvar man fått av väljarna. Men så tänker alltså inte Maud Olofsson. Hon lägger skulden för Nuon-skandalen på sina - socialdemokratiska - företrädare och ansvaret för PostNord-haveriet på sina - borgerliga - efterträdare.

Själv anser hon att hon har tagit ansvar, bland annat genom att inte prata med riksdagens konstitutionsutskott. Manliga politiker har däremot sluppit undan, om vi ska tro Olofsson.

På den punkten har hon nog rätt. Sådana som Reinfeldt och Borg har kommit alldeles för lindrigt undan. Men det är i så fall till stor del Olofssons fel.

Så länge hon inte vill prata om vilka som varit med och godkänt de usla affärerna får den tidigare centerledaren leva med att hållas ansvarig för varenda försvunnen miljard.

ARTIKELN HANDLAR OM

Nuon

Vattenfall