Svininfluensan testar Sveriges beredskap

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Krisberedskap är inte lätt. Så länge katastrofen uteblir är det svårt att få pengar och uppmärksamhet. När något allvarligt händer kommer

genast kritiken för det som inte blivit gjort. Då är det för sent, åtminstone för dem som drabbats den gången.

Få trodde att en flodvåg i Asien skulle dränka hundratals svenskar. Ändå hände det annandagen 2004.

Tsunamin fanns inte med i de svenska analyserna av allvarliga samhällshot. Domen blev ändå hård mot regering och myndigheter som inte hanterade det oväntade på ett bättre sätt.

När det gäller pandemier är varningarna tydligare. Krismyndigheter och internationella experter har sedan länge beskrivit hur en global epidemi kan kosta många liv, inte minst i den fattiga delen av världen.

Och visst har Sverige höjt beredskapen, till stor del därför att förre folkhälsoministern Morgan Johansson tog frågan på allvar. När svininfluensan kom var vi bättre rustade än när debatten började för fem år sedan.

Nu när skolor och dagis börjar kan smittspridningen ta fart. Förhoppningsvis fortsätter svininfluensan att vara relativt mild, även om samhällskonsekvenserna kan bli stora när många är borta från jobbet.

Det är ändå för tidigt att ropa faran över. Vad kritikerna av massvaccineringen ofta missar är faran att viruset muterar och sjukdomen blir värre. Kanske är risken för det låg, men krisberedskap handlar om att vara beredd även på det osannolika.

Bråket om vem som ska betala vaccineringen visar att tjusiga planer är en sak, verklig krishantering något annat. Landstingen var oförberedda, inte bara på kostnaden i en tid av ekonomiska bekymmer, utan också på hur vaccineringen praktiskt ska gå till. Det är fortfarande oklart på många håll, liksom hur smittade patienter ska hållas borta från människor som söker vård av andra skäl.

Folkhälsominister Maria Larsson har inte imponerat hittills. Regeringen sa nej till den vaccinfabrik som kunde ha ökat den globala produktionsförmågan. Maria Larsson berättade för världen att influensan klassats som en pandemi före den tidsgräns som WHO hade satt. Regeringen har inte prioriterat smittskyddet i sin ideologiska omvandling av sjukvården till marknadsplats. Konflikterna mellan stat och landsting om vaccinering med mera är fortfarande inte lösta.

Nu handlar det om att ha den politiska styrkan att lära av bristerna i hanteringen av svininfluensan och förbättra beredskapen. Då måste regeringen och Socialstyrelsen bli tuffare både mot landsting och mot privata vårdgivare.

Fromma förhoppningar och vackra planer räcker inte när den riktigt farliga pandemin slår till. Att kritisera i efterhand är lätt. Att ta beslut som utmanar starka intressen innan krisen kommer är politiskt ledarskap.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM