Identiteter sliter sönder politiken

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
1 av 2 | Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nyamko Sabuni-lojale Mats Persson är nygammal skuggfinansminister i Liberalerna

I förra veckan kunde Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni berätta att Mats Persson återkommer som partiets ekonomisk-politiske talesperson. Persson lämnade ju rollen i våras eftersom han är emot januariavtalet med regeringen och han vill inte förhandla budgetar med Magdalena Andersson.

Nu har han ändrat sig och kretsen kring Sabuni domineras helt av personer som varit öppet kritisk till samarbetet med Stefan Löfvens regering. Folk som varit lojala med Jan Björklund rensas ut och personer som stöttade Erik Ullenhag får gå utan uppdrag.


Sådant där förvånar. Den politiska logiken bjuder att den som vinner en partiledarstrid tar in folk från den förlorande sidan så att det inte uppstår missämja och inbördeskrig.

Å andra sidan så har den politiska logiken upphört för länge sedan.
När Boris Johnson tillträdde som Storbritanniens premiärminister i somras kastade han ut elva ministrar. Ytterligare sex hade redan hunnit avgå. Den nya regeringen består nu uteslutande av folk som vill bryta så hårt med EU det över huvud taget är möjligt.

I sak är det inte så konstigt att Boris Johnson vill göra Konservativa partiet till valet för folk som vill lämna EU. De brittiska väljarna har redan bestämt att den stora politiska konflikten inte längre är vänster mot höger utan lämna eller stanna i EU.

Enligt forskning från London School of Economics har det nu uppstått två skilda identiteter som formar väljarnas politiska uppfattningar om invandring, ekonomi och till och med vilka fakta man väljer att tro på.

Men inom identiteterna är man egentligen inte mest överens om EU. Det som gör "leavers" (folk som vill lämna EU) och "remainers" (folk som vill stanna kvar i EU) till distinkta grupper är värderingar. De delar uppfattningar om vad som är rätt och fel och hur samhället borde fungera.

"Leavers" uppskattar traditionella värderingar, tycker att man ska respektera auktoriteter och att brott ska straffas hårdare. För många är det här viktigare än synen på ekonomi och fördelning. Forskning från Bristol University pekar på att vänster-leavers och höger-leavers redan delar så många värderingar att de med enkelhet kan byta parti. Boris Johnson och alla hans ministrar signalerar nu att de värderingsmässigt är alternativet för leavers.


I Sverige försöker Ebba Busch Thor vinna på det här receptet, men här finns det ingen fråga som kortsluter allt annat på samma sätt som brexit gjort. Men kanske är förhållningssättet till Sverigedemokraterna – och i förlängningen januariavtalet – på väg att bli det.

Det får vi akta oss för.

Om politik urartar till en värderingsstrid finns det inga utrymmen för kompromisser, överenskommelser och knappt ens några segrar.

Politikens konflikter kommer inte handla om ekonomi och sociala frågor. Det kommer handla om vilken sorts människor vi är och vilken sorts människor vi anser att de som inte delar våra uppfattningar är.

I stället får vi ett ställningskrig mellan politiker som håller sina väljare ilskna och missnöjda. Och det enklaste sättet att göra det är att misstänkliggöra andra politikers väljare och deras värderingar.


avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM