Mejla

Ingvar Persson

Moderaterna spelar bort framtidens energi

Det är inte kärnkraft Sverige behöver

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: ANDREAS HILLERGREN
Barsebäck är redan stängt. Nu måste Sverige investera i en framtid utan kärnkraft.

Det saknas verkligen inte utmaningar för den svenska energipolitiken. Vi behöver bygga ut produktionen av förnyelsebar energi, utveckla tekniken för att jämna ut tillgången på elkraft och storsatsa i kraftnätet. Dessutom behöver vi smidigare tillståndsprocesser, nya sätt att spara och smartare sätt att styra konsumtionen, till exempel laddningen av de allt fler elbilarna, till tider när det finns ett överskott. Och det är ändå bara några exempel.

Det finns också en sak energipolitiken absolut inte borde göra, skapa osäkerhet om framtiden. Ändå är det precis det Ulf Kristersson och Moderaterna sysslat med ända sedan de i april började prata om att säga upp energiuppgörelsen från 2016 ifall inte övriga partier ändrade sig om kärnkraftens långsiktiga roll i vårt land.

I dag är inte ens subventioner av atomkraft tabu för ett parti som annars gärna lutar sig mot marknadskrafterna.

Kristersson har lyckats

Nu tycks Kristersson och de andra vara på väg att lyckats. I går förklarade Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg i SVT att bolaget överväger möjligheten att fortsätta att köra kärnkraftverken efter 2040. Chefen för Ringhals tyska delägare Uniper, Johan Svennigsson, går längre ändå. Han kan till och med tänka sig att någon gång bygga ny kärnkraft.

Egentligen finns det ingen anledning att bli förvånad. Wahlborg och Svenningsson leder företag och så länge signalerna från politiken är svårtolkade är det deras jobb att hålla alternativen öppna. Allt annat vore tjänstfel.

Inga framtidssatsningar

Problemet är att osäkerheten samtidigt innebär att nödvändiga investeringar inte kommer att genomföras. Vi riskerar att få färre vindkraftverk, mindre satsningar på energilagring och inte lika många nya elkablar.

Precis det håller Ulf Kristersson alltså nu på att åstadkomma genom att sprida osäkerhet om framtiden.

Det politiska landskapet såg annorlunda ut när energiöverenskommelsen slöts för drygt tre år sedan. Uppgörelsen skulle garantera långsiktighet, men för Moderaternas del handlade den säkert till stor del om att göra livet i alliansen lite lättare.

Nu behöver Kristersson inte ta den sortens hänsyn. Alliansen finns inte längre. Men om priset för Moderaternas politiska spel är osäkerhet om de långsiktiga förutsättningarna för energipolitiken får både svenska elkonsumenter och den svenska industrin betala ett mycket högt pris.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM