Mejla

Jonna Sima

Från ghetto till framgångssaga

"Miljonprogrammet Gårdsten har lyckats allra bäst"

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Stadsdelen Gårdsten i Angered var i mitten av 1990-talet nära att rivas för att det var så nedgånget. Idag anses det vara det miljonprogram som lyckats vända den negativa trenden allra bäst och har blivit ett attraktivt bostadsområde. Varför följer inte fler Gårdstens exempel?

Foto: ANDERS DEROS

LEDARE

På Socialdemokraternas partikongress 1964 fattades beslut om att bygga det så kallade miljonprogrammet. Bostadsbristen efter 1950-talets rekordår var stor och på tio år byggdes det omkring en miljon bostäder runt om i landet. Stadsdelen Gårdsten i nordöstra Göteborg är ett av de områden som växte fram. I mitten av 1990-talet var området så pass nedgånget att Göteborgs kommun övervägde att riva husen.

– Det var skitigt, eftersatt och kändes otryggt, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Han har följt Gårdstens utveckling de senaste 25 åren. I den aktuella boken, "Samhällsbygget Gårdsten – allmännyttans framtid?" (Premiss 2021), beskriver han hur stadsdelen har gått från övergivet slumområde till attraktiv stadsdel vid Göta älv.

Tapio Salonen

– Det här är det miljonprogramsområde som har lyckats allra bäst. Det är ingen som ifrågasätter detta, men ändå har inga andra bostadsbolag följt efter deras modell, säger han.
Vad är det då för framgångsmodell som ligger bakom Gårdsten? Man har varit långsiktig och gett de boende inflytande, sammanfattar professor Salonen.

Lyssnat på de boende

När Gårdsten stod vid avgrunden fattade Göteborgs kommun beslut om att samla bostäderna i ett nytt allmännyttigt bolag, Gårdstensbostäder. En organisation byggdes upp, ett femtontal så kallade huschefer rekryterades och utbildades för att ansvara för drift och kontakter med hyresgästerna.

– Grunden i framgångskonceptet har varit att man har lyssnat på de boende, säger Tapio Salonen.
Gårdstensbostäder åtgärdade snabbt problem som de boende ansåg var akuta. Under en kort tid drev bolaget också en livsmedelsaffär och en busslinje in till centrala Göteborg innan andra aktörer tog över.

Bostadsbolaget bildade arbetsgrupper där de boende var involverade i ett omfattande renoveringsarbete av hus och gårdar. För att hålla nere hyrorna byts saker som är trasiga ut, man river inte fungerande badrum och kök. I den mest nergångna västra delen av Gårdsten har man installerat solpaneler på taken. "Solhusen" och Gårdstens omvandling har erhållit ett femtontal priser för sin ekologiska och sociala profil.
Gårdsten har blivit något att vara stolt över.

Polisen säger att de sällan är i Gårdsten, de behövs inte längre där.

Det märks i inflyttningsstatistiken. I mitten av 1990-talet stod en tredjedel av lägenheterna tomma, i dag är köerna till hyresrätterna långa och 1 500 nya bostäder ska byggas.
2019 tog polisen bort Gårdsten från sin lista över "särskilt utsatta områden". Idag beskrivs det som ett "riskområde", men även det är på väg bort, tror Tapio Salonen.
– Polisen säger att de sällan är i Gårdsten, de behövs inte längre där.

Minskad arbetslöshet

Den sociala stabiliseringen hör också ihop med att arbetslösheten och antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat. Gårdstensbostäder har satsat på heltidsanställda trygghetsvärdar, men också investerat i något som kallas Gårdstensbyrån. De förmedlar sysselsättningsåtgärder och hjälper ungdomar med sommarjobb.
– I upphandlingar skriver bostadsbolaget in sociala klausuler om att de firmor som ska jobba där måste anställa folk från området, säger Tapio Salonen.

Det går inte att bara ställa krav på kontroll och högre straffskalor

Allt är inte rosenrött i Gårdsten, men området visar att problemen inte sitter i väggarna. Och man behöver inte byta ut de boende för att ett socialt utsatt område ska kännas tryggare, menar Tapio Salonen.
– Men det går inte att bara ställa krav på kontroll och högre straffskalor. Man måste förstå att det är ett brett samhällsbygge som måste komma till stånd.
Problemen i förorterna är, med ett år kvar till val, samtidsdebattens mest brännande. Alla debatterar om det är möjligt att hitta lösningar, fast vi redan vet. Det är inte bara möjligt, det är redan gjort. Frågan borde vara varför inte fler följer exemplet Gårdsten.

Chatta med Jonna Sima om hur miljonprogrammen ska bli tryggare och mer attraktiva att bo i. Varför följer inte fler Gårdstens exempel? Chatten börjar klockan 09:00, men du kan skicka in dina frågor eller synpunkter redan nu!

Av: 

Jonna Sima

Publisert:

LÄS VIDARE

Damberg stryper syret för de gängkriminella

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Gårdsten

Segregation

Integration

Arbetslöshet

Sveriges allmännytta

Bostadspolitik

Göteborg