Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

Jobb i Europa ska inte döda

EU har makten att vända olyckstrenden

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: AFTONBLADET
Johan Danielsson (S), Europaparlamentariker sedan valet 2019. ”Bara för att man inför en nollvision så har ju ingenting förändrats.”

BRYSSEL.

November. Klockan är kring sex på morgonen och minusgraderna har hunnit greppa tag om Piteå för vintern. På Smurfit Kappas pappersindustri kommer det snart ske en olycka.

Ett tåg ska backa över en väg där en lastbil kör flis åt fabriken. Plötsligt har tåget och lastbilen krockat. Längst bak på tåget står en 60-årig signalgivare anställd av Green Cargo. Han kläms mellan lastbilen och vagnen och dör.

Drygt en månad tidigare, nästan 300 mil bort, ligger sommarhettan kvar över Italien. På ett lantbruk i Pavia ryker ångan från gödseltanken. Men allt är inte som det ska. Tre män upptäcker att en person befinner sig i tanken och har fastnat i gödslet. Tillsammans försöker de hjälpa honom upp, men stanken är så stark att de till sist svimmar. De faller ned i spillningen.
Alla fyra drunknar.

– Mammor och pappor som säger adjö till sina barn på morgonen måste ju kunna ha rätt att återse dem på kvällen igen.

Mellan Piteå och Pavia ligger Bryssel. Att det egentligen är en vacker stad kan man knappast tro när man står inför Europaparlamentet. Vissa kallar det för ett enda stort fuskbygge.
En konferensanläggning som på 80-talet togs över av EU och som sedan dess byggts ut i omgångar.
I dag möter den inte EU:s egna byggnadskrav.
Här sitter några av dem med störst makt över villkoren som styr arbetet i såväl Sverige som Italien – mitt i en union där arbetsplatsolyckorna börjat öka. En av dem är Johan Danielsson. Han valdes in för Socialdemokraterna i våras efter att ha kampanjat för att införa en nollvision för dödsolyckor på arbetsplatser i EU – en liknande nollvision som råder i Sverige.

– Mammor och pappor som säger adjö till sina barn på morgonen måste ju kunna ha rätt att återse dem på kvällen igen. Det finns ju ingen annan ambition som är rimlig att ha.

Samtidigt är det svårt att kalla den svenska nollvisionen för lyckad. 2018 dog 58 människor på sina arbeten. 44 har dött hittills i år.

– Bara för att man inför en nollvision så har ju ingenting förändrats. På samma sätt är det naturligtvis på europeisk nivå. Men däremot så måste det ju vara en nollvision som vägleder både det svenska och europeiska arbetsmiljöarbetet, säger Danielsson.

Han menar att nollvisionen skulle kräva en mer strukturerad uppföljning av alla EU-länders arbete med frågan.
– Om utvecklingen inte vänds så måste man ju införa ytterligare åtgärder. Och det gäller för Sverige och det gäller då för alla andra EU-länder som inte lyckas vända den här trenden.

Delar av de här arbetsformerna är ju direkt skadliga ur ett arbetsmiljöperspektiv.

I EU dör drygt 3000 personer varje år i arbetsplatsolyckor, även om mörkertalet är stort. Personer som dör som en följd av sitt arbete, till exempel i cancer efter att ha andats in giftiga ångor, räknas inte in. Exakt vad utvecklingen beror på är alla inte överens om, men svensk sjukskrivningsstatistik talar för att arbetsmarknaden blivit allt mer pressad.

– Utvecklingen av arbetsmarknaden kanske inte hanteras direkt som en arbetsmiljöfråga med plattformsekonomin och ökade otrygga anställningar, men delar av de här arbetsformerna är ju direkt skadliga ur ett arbetsmiljöperspektiv, säger Danielsson.

Cykelbudsföretaget Foodora skulle kunna vara ett exempel på det. Tidigare i höstas avslöjade sajten Breakit att Foodoras cykelbud råkar ut för någon form av olycka varannan dag.

– Det är ju rubbat.

Danielsson tror att EU måste börja fundera på hur den nya arbetsmarknaden ska regleras.

– Från ett svenskt perspektiv vore bäst om vi hanterade det inom kollektivavtalen som också är ett system som snabbt kan förändras när anställningsformerna och tekniken förändras. Det är flexiblare än nationell lagstiftning vilket i sig är flexiblare än europeisk lagstiftning.
Samtidigt är han övertygad om att någon form av arbete kommer påbörjas under mandatperioden. I bästa fall kan ett grundläggande skydd på EU-nivå få bort de värsta avarterna, sedan skulle nationell lag och kollektivavtal kunna ta vid.

Nästa år löper EU:s arbetsmiljöstrategi ut. Det är i den nya som Danielsson vill få in nollvisionen. Samtidigt har EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen, som har stor makt över EU:s kommande prioriteringar, inte nämnt arbetsmiljöfrågorna med ett enda ord. Företagslobbyisterna å sin sida vill inte se några nya EU-regler som gör det svårare för näringslivet.

I Piteå rullar flisbilarna vidare. Sommarhettan har lämnat Pavia och vinterns regn har dragit in.

avLotta Ilona Häyrynen

ARTIKELN HANDLAR OM