ÅSIKT

Flexicurity på svenska

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Likheterna mellan Sverige och Danmark är större än skillnaderna

Foto: MARTINA THALWITZER Fler unga måste få jobb. Alla är överens om målet, men uppfattningarna om medlen är delade. Personen på bilden har inget samband med artikeln.

Det senaste innebegreppet i arbetsmarknadsdebatten stavas ”flexicurity”.

Föredömet finns i Danmark.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och TCO:s Sture Nordh är för ”flexicurity” och för någon vecka sedan publicerade Svenskt Näringsliv en entusiastisk rapport om dansk arbetsmarknad.

Alla tycks överens, så länge det handlar om ord. När begreppen ska omsättas i politik blir dock enigheten mindre.

Riskerna ska fördelas

Debatten om flexicurity handlar ytterst om hur de risker en allt snabbare omvandling av arbetslivet ska fördelas mellan företagen, de anställda och staten. Begreppet antyder en balans, men hur den ska avvägas är en fråga om perspektiv.

”Man tar på de brillor som passar”, som den danska fackföreningsekonomen Anita Vium uttryckte det när LO-ekonomerna i går gav sitt bidrag till debatten med rapporten ”Tryggare på andra sidan sundet?”.

Den tes LO-ekonomerna driver är att likheterna mellan det danska och det svenska systemet är betydligt större än skillnaderna.

Danmark, precis som Sverige, för en aktiv arbetsmarknadspolitik som innebär att arbetslösa ska delta i åtgärder. Båda länderna har dessutom ett system med a-kassa som garanterar försörjning för den som förlorar sitt arbete.

I Danmark, som i Sverige, har arbetsmarknadens parter ansvaret för till exempel lönebildning. I båda länderna har löneökningarna anpassats till en låginflationsekonomi.

Både Danmark och Sverige lyckas bättre än jämförbara länder när det gäller sysselsättningsgrad, produktivitetsökning och ekonomisk tillväxt.

Lagstadgat skydd i Sverige

På en punkt skiljer sig dock systemen åt. Anställningsskyddet, som i Sverige sedan drygt 30 år regleras i lag, är i Danmark en fråga för parterna.

Svenskt Näringsliv pekar ut det svenska anställningsskyddet som ett av de stora hindren för nyanställningar. Om det blir lättare att få sparken blir det också lättare att få ett nytt jobb, lyder resonemanget.

Något stöd för att en uppluckring av anställningsskyddet skulle leda till en lägre total arbetslöshet ger dock knappast det danska exemplet. Danmark har gått igenom perioder av massarbetslöshet, med samma oreglerade anställningsskydd som i dag.

Fler unga har jobb i Danmark

Ungdomsarbetslösheten är lägre i Danmark än i Sverige. Å andra sidan lyckas integrationen av invandrare på arbetsmarknaden till och med sämre i Danmark än i Sverige.

Kanske handlar den danska modellens framgång mindre om anställningstrygghet och mer om en framgångsrik ekonomisk politik som skapat efterfrågan, och om en företagsstruktur med fler små och medelstora företag?

I så fall finns grunderna till ”flexicurity” redan i Sverige. Vad som återstår, i Sverige precis som i Danmark, är att förbättra systemet för att möta framtidens utmaningar. Och att få alla parter att acceptera att riskerna på en flexibel arbetsmarknad måste delas.IP

IP

ARTIKELN HANDLAR OM