ÅSIKT

Kyrkan hejdade avgrundshögern

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT / TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

Kan någon kalla sig demokrat om den driver att politiska motståndare inte ska ställa upp i val?

Frågan blir aktuell i debatten efter kyrkovalet i söndags. Valrörelsen har dominerats av frågan om de politiska partierna ska få ställa upp eller inte.

De flesta "opolitiska" partier har en borgerlig profil. Så bakom retoriken handlar det egentligen om att högerkrafter vill styra mer i kyrkan.

Från borgerliga opinionsbildare tycks detta ha varit den enda kyrkopolitiska fråga värd att diskutera. Även media har anledning till självkritik. Alla riktiga frågor hamnade i skymundan.

S blev störst

Nu har vi fått facit. Över hälften av medlemmarna röstade på nomineringsgrupper, som de formellt kallas, med koppling till politiska partier.

Eller omvänt, om de borgerliga opinionsbildarna fått som de velat skulle fler än varannan väljare inte fått rösta på det parti de ville.

Hur demokratiskt är det att försöka hindra andra att rösta som de vill?
Rösträkningen kommer inte att bli helt färdig förrän vid månadsskiftet men med nästan alla röster inne är resultatet tydligt.

Störst blev Socialdemokraterna som gick fram 80 000 röster och landade på över 30 procent. Centerpartiet gick fram till 14.

SD misslyckades

Den största "opolitiska" nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, fick 17 procent. Nästa "opolitiska" grupp, Borgerligt alternativ, egentligen Moderaterna, gjorde ett katastrofval och backade till 9 procent.

Det uppmärksammade partiet Frimodig kyrka, en ärkekonservativ grupp med tveksam syn på bland andra kvinnor och homosexuella, minskade till 4.

Sverigedemokraterna misslyckades med sitt mål att fördubblas men gick framåt från 6 till 9 procent.

Riktiga valfrågor

Till nästa kyrkoval bör framförallt media lära sig att inte gå på den borgerliga opinionsbildningen. De riktiga sakfrågor som denna gång försvann skulle behöva få utrymme i TV-rutan och i spalterna.

Vad vill kyrkopolitikerna med den sociala verksamheten? Hur ser de på kvinnors rättigheter? På dialog med andra religioner? På kulturarvet?
Och hundratals andra frågor som valet faktiskt handlar om.

Tid av ilska

Men med det sagt. Valresultatet blev en massiv manifestation av förtroende för Svenska kyrkans nuvarande inriktning. Fler medlemmar än någonsin i modern tid gick och röstade vilket hejdade utmaningen från avgrundshögern.

I en tid med så mycket polarisering och ilska samlas nu kyrkan kring en eftertänksam mitt.

Vårt land kommer fortfarande att ha en öppen folkkyrka som står stark i försvaret av det demokratiska och medmänskliga arv vi är vana vid.

Det är en stor seger för det anständiga Sverige.

ARTIKELN HANDLAR OM