ÅSIKT

Socialdemokraterna kände aldrig stanken

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: BJÖRN LINDGREN
Monica Ohlström-Nilssonavslöjade BT Kemis giftspridning i Teckomatorp på 1970-talet.
LEDARE

Sällan har väl en kvinna svartmålats som Monica Nilsson. Ett tag hade hon hela etablisse­manget emot sig.

Men hon gav sig aldrig. ­Ensam tog hon striden mot BT Kemi och för mig blev hon en hjälte när hon på 70-talet stod

i tv med ett barn i knähöjd och det andra på armen.

Hon var bara 24 år då, en småbarnsmamma som protesterade mot den nya fabriken i Teckomatorp. Tidigare hade där legat en sockerfabrik, men i mitten på 60-talet flyttade kemikalieföretaget in i lokalerna. Det skulle tillverka bekämpningsmedel mot ogräs och insekter, men ingen tänkte väl så mycket på det. Viktigast var att orten fick nya arbetstillfällen.

Snart kändes dock röken och lukten som ­satte sig i allt. Monicas Nilssons ­fyraårige son fick svårt att andas.

– Det hände att han vaknade mitt i natten och gallskrek. Han blev fullständigt panikslagen när han inte kunde få luft. Han darrade som ett asplöv, hans pyjamas var blöt av svett och hans små armar ville inte släppa greppet om min hals när jag böjde mig ner över honom i sängen, berättade hon senare för Dagens ­Nyheter.

Monica Nilsson var ­säker på att det var ­fabrikens utsläpp som gjorde pojken sjuk och därför tog hon striden mot BT Kemi. Hon startade en namninsamling för att få stopp på stanken, men Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade bara att BT Kemi fått tillstånd i fyra år till. Hon gick till hälsovårdsnämnden, kommunen och länsstyrelsen, men ­ingen tog henne på allvar.

Tvärtom menade hälsovårdsnämndens ordförande att hon systematiskt svartmålade ­bolaget med sina överdrifter. Av andra kallades hon en ­hysterisk käring.

Snart snurrade ändå ryktena om att företaget låtit gräva ner tunnor med gift. Monica Nilsson lyckades övertala en före detta laboratoriechef att avslöja sanningen för Nordvästra ­Skånes Tidningar och sedan tog det fart. Myndigheterna vaknade och i omgångar grävde man upp närmare tusen tunnor med cancerframkallande fenoxi­syror. 1979 sprängde man hela fabriken. Tiotusentals ton jord har skeppats till Tyskland där den bränts ren och än i dag pågår saneringen

i Teckomatorp. Kommunen ­räknar med att den ska vara klar tidigast hösten 2020.

Just den här veckan har det gått 40 år sedan de första tunnorna grävdes upp. Det är ett märkligt jubileum, men det manar till eftertanke. BT Kemi-skandalen gav ytter­ligare argument till den miljö­rörelse som växte fram på

70-talet. Det här var ­under olje­krisen, varvskrisen och tekokrisen, folk ville ha jobb, ändå valde de Fälldin framför Palme.

Socialdemokraterna kände ­inte stanken och straffades av väljarna. I dag möter ­partiet andra miljö­problem. Växthusgaser luktar inte, men hotar likväl ­våra barns framtid. 40 år senare gäller det att se ­både ­jobben och miljön.

avEva Franchell

ARTIKELN HANDLAR OM