ÅSIKT

Affischerna som får dig att minnas

LEDARE

Knappast något annat medium symboliserar valkampanjen så som valaffischen. I Sverige slog affischerna igenom ungefär samtidigt som demokratin, det vill säga under 1900-talets första årtionden, och har överlevt radions, tevens och Facebooks intåg i offentligheten.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Samtidigt är valaffischen ett tidsdokument, från 20-talets hårda strider kring demokratins omfattning över 50-talets framtidsbyggande, 90-talets ironi fram till vår tids slicka och närmast kommersiella budskap. För en vanlig väljare kan mötet med en gammal valaffisch kanske också fungera som en Madeleinekaka: vad gjorde du egentligen sensommaren 1985 eller 2010?
I valaffischen ryms nästan allt som är politiken. De stora löftena, skrämselpropaganda, personfokus, livsstilsflörtande.

Den här påskaftonen - med 162 dagar kvar till nästa val - väljer vi att titta närmare på några klassiska valaffischer från socialdemokratin och frågar oss om parollerna fortfarande håller.


1927

Valresultat: 37 procent

Vid det så kallade kosackvalet hade S ett valtekniskt samarbete med kommunisterna i SKP under den gemensamma beteckningen Arbetarepartiet. S backade med fyra procentenheter. En högerregering under Arvid Lindman tillträdde efter valet


1940

Valresultat: 53,8 procent

Världen stod i brand och i Sverige styrde en samlingsregering med Per Albin Hansson som statsminister. Valrörelsen 1940 var en nedtonad affär, men S gjorde sitt bästa val någonsin


1948

Valresultat: 46,1 procent

Valet -48 präglades hätska konflikter mellan S och FP, nuvarande L, kring ekonomiska regleringar och statligt ägande. På valnatten såg det ut som att S skulle förlora valet, men det höga valdeltagandet räddade statsministerposten åt Tage Erlander.


1958

Valresultat: 46,2 procent

I det senaste nyvalet som hållits i Sverige stod konflikten kring om en allmän och obligatorisk tjänstepension skulle införas. Efter den socialdemokratiska valsegern blev det så. Valet -58 var det första valet sedan Erlander blev partiledare 1944 som S ökade.


1960

Valresultat: 47,8 procent

S har helt slutat kalla sig ”arbetareparti” på valaffischerna och reformerna står som spön i backen. Arbetstiden förkortas, studiestödssystemet byggs ut och en allmän sjukförsäkring införs. I valet fick S ett mandat mer än den borgerliga oppositionen.


1973

Valresultat: 43,5 procent

Vilda strejker och inflation plågade S inför valet som var partiets andra med Olof Palme som partiledare. På valaffischerna syntes också Gunnar Sträng, som vid den här tiden varit finansminister i 18 år och fick kompensera för Palmes relativa ungdom.


1982

Valresultat: 45,6 procent

1976 förlorade S makten för första gången på 44 år och de borgerliga partierna tog över. Sex år senare var S tillbaka efter en valkampanj med fokus på ekonomi, arbetslöshet och sjukförsäkringen. Stenhårda kampanjer mot förslaget om löntagarfonder förhindrade sannolikt egen majoritet för S.


Foto: Peter Knopp / AFTONBLADET

1985

Valresultat: 44,6 procent

Mandatperioden präglades av interna konflikter inom arbetarrörelsen om hur statsfinanserna skulle skötas och hur mycket avregleringar som skulle göras. I valrörelsen kampanjade S på att man var bäst lämpad att hålla ordning på Sveriges ekonomi och att pensionerna skulle höjas.


Foto: Urban Andersson / AFTONBLADET /

1991

Valresultat: 37,3 procent

”Alla barnen delar lika utom Carl. Han är nyliberal”, slog S fast på en valaffisch men väljarna röstade ändå fram Carl Bildt som ny regeringsbildare. ”Kollektivismens tid är slut”, var budskapet i regeringsförklaringen och en veritabel privatiseringsvåg rullar snart över Sverige.


2002

Valresultat: 39,8 procent

Efter ett kristungt 90-tal vänder det. Reallönerna stiger, räntorna sjunker, färre går arbetslösa och S slutar blöda väljare vänsterut. Efter terrorattackerna i USA ökar stödet för regeringen och efter ett katastrofval för M och misslyckade försök att bilda en mittenregering kan Göran Persson regera vidare.


2010

Valresultat: 30,6 procent

S - som förlorat valet 2006 - gick till val tillsammans med MP och V och kritiserade skarpt de stora förändringar som gjordes i socialförsäkringarna och a-kassan. Ett år innan valet hade man ett gigantiskt försprång i väljaropinionen, men S kom till slut att göra sitt sämsta val på 100 år.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM