ÅSIKT

Sänkta skatter kan inte släcka bränder

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYR?N

Skogsbränderna fortsätter att härja, och nu stiger temperaturerna till nya rekordnivåer. Brandpersonal, militärer och frivilliga sliter heroiskt med att anlägga och försvara begränsningslinjer medan flygplan och helikoptrar försöker hålla ner eldens härjningar.

Kampen mot storbränderna har vuxit till en nationell och europeisk utmaning. Det som just nu händer i skogarna är en uppvisning i solidaritet, men det sätter samtidigt fingret på hur delat vårt land faktiskt har blivit.

Den politiska diskussionen på riksplanet har framför allt handlat om befogenheter och resurser för centrala myndigheter. Om vem som ska bestämma och om behovet av släckningsplan och krokar för vattentunnor på statens helikoptrar.

Varje dag släcks bränder

Allt det där är viktiga frågor som kommer att behöva få svar när situationen så småningom är under kontroll och erfarenheterna ska summeras. Men det är faktiskt inte det enda vi måste svara på när sommarens bränder till sist har slocknat. Varje dag som rubrikerna handlat om dramatiken i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland och Dalarna har räddningstjänsterna i landets kommuner lyckats släcka dussintals bränder som var och en skulle ha utvecklats till en ny storbrand om elden bara fått lite mer tid.

Hjälteinsatser i det tysta.

Att inte hela Sverige står i lågor beror helt enkelt på att det runt om i landet finns heltids- eller deltidsanställda brandmän i beredskap. Och det beror i sin tur på att det finns fungerande kommuner och kommunala samarbeten.

Kräver resurser

Beredskap mot skogsbränder handlar om befogenheter för centrala myndigheter, nationella resurser och internationellt samarbete. Men det handlar precis lika mycket om regionalpolitik och om att varenda kommun – också de fattigaste och mest avfolkade – måste ha resurser att klara av sina grundläggande uppdrag.

Dit hör skolan och äldreomsorgen, men också till exempel räddningstjänsten.
Deltidsbrandmännens fackliga organisation, Brandmännens riksförbund, krävde i förra veckan att det ska rekryteras 2500 nya brandmän, och både Morgan Johansson och Stefan Löfven har försäkrat att villkoren ska förbättras och utbildningen byggas ut. En utredning om just det blev färdig så sent som i juni.

Om detta borde det råda politisk enighet. Men om det ska fungera i verkligheten krävs också ett skatteuttag och ett utjämningssystem som gör att det finns pengar och personal också i glesbygdskommuner.

Där lär den politiska enigheten ta slut.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM