ÅSIKT

Landet styckas av ojämlikheten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Tomas Oneborg/SvD
I Stockholms län träffar läkare och jurister sällan på busschaufförer och städare.
LEDARE

Det är i Stockholm etablissemanget bor och verkar. Här hittar vi ministrarna, de verkställande direktörerna, mediecheferna, bankcheferna, girigbukarna och experterna. Här tas besluten om hur landet ska fungera och härifrån utfärdas dekreten om hur vi ska leva våra liv.

Så där kan Stockholm och dess invånare ibland beskrivas och kanske förklarar det att 40 procent av dem som bor utanför storstadsregionerna tycker att motsättningarna mellan Stockholm och övriga landet har ökat de senaste tio åren. Det visade Stockholms Handelskammare i en rapport som presenterades i fjol. Många av de tillfrågade ansåg att storstadsbor saknar insikt i hur det är att leva på andra orter.

Å andra sidan är det rätt många stockholmare som inte vet hur andra stockholmare lever.

Enligt nya siffror från LO så är det oerhört sällan en stockholmsk busschaufför träffar en stockholmsk läkare. Detta eftersom de helt enkelt inte bor i samma stads- och länsdelar. Bland de boende i Nacka, Danderyd och Lidingö är journalister, jurister, direktörer och läkare överrepresenterade.

Men i deras butiker, på deras vårdcentraler, förskolor och äldreboenden jobbar människor som bor i Botkyrka, Haninge eller Upplands Väsby.

Bilden ser likadan ut i Skåne och Västra Götaland. På platser där dyra bostadsrätter och dyra villor är dominerande bor människor som ser nästan likadana ut, tjänar nästan lika mycket, har ungefär lika hög utbildning och är ungefär lika gamla. Där finns det ingen eller liten plats för lastbilschaufförer, vårdbiträden och städare.

1974 gjorde man ett blandat boende till ett nationellt bostadspolitiskt mål. Meningen är att olika hushållskategorier, som rika och fattiga, svenskar och invandrare, unga och gamla ska bo tillsammans i samma bostadsområde. Men när staten dragit sig tillbaka från byggandet, när de kommunala bostadsbolagen har fått en svagare roll och bostadsbyggandet sker nu nästan helt på marknadens initiativ. Det gör inte bostadssegregationen mindre direkt.

Segregationen gör det också löjligt tydligt över vilka postnummer som gynnas av den förda politiken.

I början av månaden redovisade tidningen ETC hur regeringsöverenskommelsens löfte om slopad värnskatt kommer falla ut. Värnskatten är den extra skatt som har betalats av dem med en inkomst på över 700 000 kronor om året, och av de 370 000 svenskar som betalar värnskatt bor över hälften i storstadskommuner som Täby, Lidingö, Vaxholm, Lomma och Vellinge.

De stora vinnarna på skattesänkningen är män i Danderyd. Var tredje herre i detta direktörsnäste har en så hög inkomst att de betalar värnskatt. I Munkfors – där de flesta har helt vanliga jobb – finns det inte en enda kvinna som gör det.

Så visst finns det en konflikt mellan stad och land. Men det är också en konflikt inom städerna.


• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM