Mejla

Jenny Wennberg

Jonas Sjöstedt gjorde Vänstern valbar

Lämnar ett arv Vänsterpartiet borde bygga vidare på

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN

Jonas Sjöstedt avgår. Det stod klart under onsdagskvällen.

Med orden ”I maj samlas Vänsterpartiet till kongress. Då är mitt skift slut, det är dags för mig att stämpla ut och för Vänsterpartiet att välja ny partiledare.” bekräftade Sjöstedt på Twitter uppgifterna som tidigare under kvällen florerat i media.

Maktparti att räkna med

Jonas Sjöstedt blev partiordförande för att göra Vänsterpartiet till ett maktparti att räkna med. Med honom som ordförande gjorde Vänstern en högergir som placerade partiet i en position många vänsterväljare uppfattat som en position Socialdemokraterna tidigare haft.

På många sätt gjorde Jonas Sjöstedt därför Vänsterpartiet till ett valbart parti, bortom det kommunistiska arvet och tokradikalism.

Problem men också tillgång

Jonas Sjöstedt har varit ett problem för Socialdemokraterna.

Med Sjöstedt som partiordförande fick missnöjda socialdemokratiska väljare ett alternativ att rösta på. I takt med att Socialdemokraterna rört sig allt mer mot mitten har Vänsterpartiets position därför också blivit allt mer gynnsam.

Även om väljarflödet från Socialdemokraterna till Vänsterpartiet varit blygsamt finns det trots allt där. Det är inte alls särskilt konstigt. Att rösta på Sjöstedt har varit ett möjligt alternativ även för den som inte egentligen vill rösta på Vänsterpartiet. Sjöstedt har varit en tydlig politiker som tagit nödvändiga strider för bland annat välfärdsmiljarder. Att han ofta briljerat i debatter och bäst är att beskrivas som folklig har inte heller skadat vare sig honom eller Vänsterpartiet.

Mycket av den progressiva socialpolitik som blev resultatet av föregående mandatperiod, som gratis glasögon för barn och just välfärdsmiljarderna, har Vänsterpartiet drivit fram. Det betyder också att Vänsterpartiet under Jonas Sjöstedts tid som ordförande faktiskt varit en tillgång för Socialdemokraterna. Det politiska resultatet av förhandlingarna med Vänsterpartiet har trots allt blivit välfärdssatsningar många socialdemokratiska väljare vill se mer av och som Socialdemokraterna kunnat ta åt sig delar av äran för.

Vänstern måste välja väg

Jenny Lindahl, tidigare ordförande för ung Vänster och profilerade vänsterdebattör har tecknat tre möjliga inriktningar för Vänsterpartiet efter Jonas Sjöstedt; en feministisk/antirasistisk linje närmare Fi, en pragmatisk linje och en tredje mer vänsterpopulistisk linje.

Ska Vänsterpartiet fortsätta vara en maktfaktor att räkna med i det partipolitiska landskapet krävs att man vidareutvecklar den pragmatism och förmåga att agera verklig maktspelare som definierat Jonas Sjöstedts tid som partiordförande. Antirasismen och feminismen är Vänsterpartiets profil redan starkt präglad av och lite talar för att väljarna längtar efter vänsterpopulism. Det är i alla fall inte hur dagens opinionsläge kan tolkas.

Vilka är då Jonas Sjöstedts tänkbara efterträdare? Namn som förekommit är bland annat riksdagsledamoten Nooshi Dadgostar. En som förmodligen skulle kunna lyfta Vänsterpartiet till nästa nivå och på många sätt också utgör en naturlig fortsättning på den bana Jonas Sjöstedt stakat ut för sitt parti är Ali Esbati. Han svarade dock blixtsnabbt ”nej” på frågan om han vill bli partiordförande när han gästade Aftonbladet Ledares podd ”Den ideologiska frågan”.

Möjligen kom det svaret dock väl snabbt för att uppfattas som riktigt trovärdigt.

avJenny Wennberg

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM