ÅSIKT

Fackliga ledare fick sparken från Nordea

Skandalerna i storbankerna bara fortsätter

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Gustav M rtensson / AFTONBLADET / 3160
LEDARE

I Estland har bankjätten Nordea inte precis underlättat personalen fackligt organiserade. De fyra år som gått sedan bankens anställda bildade den första fackklubben på en privatägd bank har inneburit trakasserier och diskriminering. Den fackliga webbtidningen Arbetsvärlden berättar att ledande fackliga företrädarna tvingats sluta.

I januari i år undertecknade Nordea ett kollektivavtal för sina anställda i Estland, det första inom banksektorn i landets historia och borde ha lovat gott. Den estniska banken hade då fått namnet Luminor efter en sammanslagning av den baltiska verksamheten med norska DNB.

Ändå fortsatte problemen. Klubbordföranden Tiina Kukk som undertecknade avtalet slutade i somras. Varför får vi inte veta eftersom parterna har undertecknat ett sekretessavtal.

Trakasserierna fortsätter

Och trakasserierna av fackliga förtroendevalda tycks fortsätta. I oktober träffade Arbetsvärlden de två personer som finns kvar av ledningen för facket på Luminor. Tio dagar senare uppmanades en av dem att lämna sitt jobb.

Nu planerar Nordea att sälja sin andel i den estniska banken. Kanske vill man rensa bort det ”fackliga problemet” först.

Banksektorn griper in i och påverkar hela samhället. Bankernas praktiska handläggning och riskbedömningar avgör inte bara om du och jag ska kunna köpa en bostad. De styr också vilka idéer företag och investerare kan förverkliga.

Banker dirigerar samhällsutvecklingen. De arbetar dessutom med ett slags garantier som skattebetalarna ställt ut eftersom haverier i banksektorn är förödande för oss alla.

En källa till ödmjukhet

Man skulle kunna tänka sig att det skulle vara en källa till ödmjukhet hos bankdirektörerna. Att bankerna skulle känna ett särskilt ansvar för långsiktighet och hållbarhet. Att tänka så skulle dock vara att tro för mycket om bankdirektörerna.

En rapport som organisationen Fair Finance Guide Sverige publicerade i veckan beskriver ännu en gång motsatsen. Svenska banker får bottenbetyg när det jämställdhet, klimathänsyn och inte minst skatteflykt. Och sämst av alla är förstås Nordea.

Nu deklarerar Björn ”Nalle” Wahlroos visserligen att hans bank aldrig kommer att granskas av amerikanska myndigheter. Vi får väl se. Trots alla löften om att penningtvätt och skatteupplägg tillhör historien uppfyller svenska banker bara 30 procent av internationella principer mot skatteflykt.

Att personalens försök att hävda sina fackliga rättigheter slås ner i Estland är kanske bara ett litet exempel på kortsiktigheten och bristen på ansvar hos bankernas ledningar. Men det är faktiskt förbannat upprörande.


• Vill du ha våra ledare direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!


ARTIKELN HANDLAR OM