ÅSIKT

Mixtra inte med villkoren – en bransch ett avtal

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Det är verksamheten och jobbets innehåll som ska styra de anställdas fackliga tillhörighet, och vilket avtal som ska gälla. En bransch, ett avtal. Det är den grundläggande och i de flesta fall självklara princip som gäller på svensk arbetsmarknad.

Det är dessutom en princip som bidragit till att den svenska arbetsmarknaden, trots stor facklig aktivitet, präglats av arbetsfred.

Det händer att det uppstår konflikter mellan fackliga organisationer om rätten att teckna kollektivavtal. För LO-förbunden är det då LO:s styrelse som avgör till vilket avtalsområde arbetet hör.

Det är däremot aldrig arbetsgivaren som fritt kan välja det avtal som passar henne eller honom bäst. Ett sådant system skulle i praktiken innebära slutet för det svenska systemet med frivilliga kollektivavtal.

Ändå står precis den frågan i centrum i en konflikt som just nu utspelar sig på ABB:s fabrik i Figeholm utanför Oskarshamn. Med 160 anställda är fabriken en av de större arbetsgivarna i kommunen. Figeholmsanläggningen producerar råvaran till isolationskomponenter av cellulosamaterial. Ett klassiskt område för Pappers avtal. De anställda är också organiserade i Pappers avdelning 86.

Efter en administrativ omorganisation menar ABB att Metalls teknikavtal ska tillämpas, trots att verksamheten inte ändrats. Beslutet är ensidigt och inte resultatet av några förhandlingar med facket. Däremot har ABB stöd av arbetsgivarorganisationen Teknikföretagarna.

Pappers hävdar naturligtvis medlemmarnas rätt att behålla sitt avtal. Just nu ser det ut som om konflikten kommer att avgöras i Arbetsdomstolen.

ABB:s agerande är märkligt, men inte unikt.

Handels tvistade för några år sedan med närköpsfirman 7-eleven om vilket avtal som skulle gälla. Arbetsgivaren ville tillämpa Hotell- och restaurangs regler, eftersom det också serverades korv, kaffe och smörgåsar i affärerna.

Både Handels och Hotell- och restaurang vägrade. En närbutik är en närbutik, ingen restaurang. Frågan är dock fortfarande infekterad, och facket har svårt att bevaka att de enskilda handlarna håller sig till rätt avtal.

Exemplet med 7-elevenbutikerna visar varför arbetsgivaren inte kan välja vilket avtal som ska tillämpas.

Med extremt långa öppettider blir det dyrt med ersättning för obekväm arbetstid, en av de saker Handels slagits för. Genom att döpa om verksamheten hoppades man skaffa sig lägre kostnader och en fördel mot konkurrenterna.

Ordning och reda på arbetsmarknaden, där rätt avtal tillämpas för rätt arbete, är självklart ett fackligt intresse. Om arbetsgivaren kan välja vilka villkor som ska gälla kommer löntagarna att drabbas.

Samtidigt är det också ett intresse för alla seriösa arbetsgivare att branschavtalen tillämpas. Då kan skicklighet och effektivitet avgöra konkurrensen, inte förmågan att tricksa med de anställdas villkor.

Det borde också ligga i företagandets intresse.

Ingvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM