ÅSIKT

Hushållsnära tjänster räcker inte

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Valet blev en ideologisk seger för den svenska välfärdsmodellen. Högern är inte längre det stora hotet sedan de nya moderaterna blivit välfärdskramare.

Utmaningen iÌ´0;dag är i stället globaliseringens och demografins krav på förändring. Hur resurserna ska skapas så att välfärden kan finansieras när allt färre arbetande måste försörja allt fler.

Då måste vi få fler i jobb och fler arbetade timmar. Det är uppgiften för den nya regeringen likaväl som för socialdemokratins oppositionspolitik.

Det har funnits en övertro hos den avgångna regeringen att marknaden, storföretagens exportvinster och den ekonomiska tillväxten ska lösa också problemen med arbetslösheten och den alltför låga sysselsättningen.

Det har saknats en näringspolitik som klarat att få fart på arbetsmarknaden och stimulera nya och fler jobb. I stället fick Ams bli en socialpolitisk ”sysselsättningsgumma”.

För fler jobb krävs bättre förutsättningar i hela landet för rejäla tillväxtskapande investeringar. Det gäller infrastruktur, utbildning, kompetensförsörjning, innovationer, forskning, landsbygdsutveckling och en modern arbetsmarknadspolitik.

För att kunna konkurrera måste vi producera varor och tjänster som är unika och som kan exporteras.

Det räcker inte att vi säljer fler tjänster till varandra. Företagen måste bli fler, specialisera sig och ge sig ut på världsmarknaden. Det handlar om småföretag.

Samhället måste stötta med större satsningar just på innovationer, kapitalförsörjning för utvecklingsarbete och exportkunskap i småföretag som saknar egen kompetens och kontaktvägar.

I den globala ekonomin bygger företag alltmer nätverk när de måste specialisera sig. Samarbetar med konsulter, högskolor, underleverantörer, fack och ibland politiker. Då måste också beslutsfattande och resurser kring näringspolitiken specialiseras i den meningen att de byggs efter lokala och regionala förutsättningar. Vi kan inte ha en modell, lika lite en centralmakt som styr allt.

De regionala tillväxtprogrammen skulle ta fasta på just regionala förutsättningar för utveckling. Där skulle olika aktörer och verksamheter som logiskt hör ihop samordnas. Men centralmakten har satt stopp. Några ekonomiska resurser eller verklig beslutsrätt blev det aldrig.

Den nya näringsministerns viktigaste uppgift blir att låta de regionala näringslivs- och arbetsmarknaderna växa utifrån sina förutsättningar.

Självklart måste våra starka exportföretag och basindustrier ha bra villkor men lika viktigt är att stimulera nya företag, nya nätverk och samarbetsformer mellan näringsliv, högskolor, arbetsmarknadens parter och politiker lokalt och regionalt så att småföretag kan växa och jobben bli fler.

Kan förståelsen och handlingskraften på det området stärkas med Maud Olofsson som näringsminister? Det räcker inte med nya hushållsnära tjänster. Svenska företag måste också ut och sälja i världen om välfärden ska klaras här hemma.

Lena Askling

ARTIKELN HANDLAR OM