ÅSIKT

Med rutavdragen förändras samhället

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

I fjol betalade den svenska staten ut 17,5 miljarder kronor i subventioner för rut- och rotavdrag. Det är nästan lika mycket som hela polisväsendet kostar.

Det här är en kostnad som försvarats med att rut- och rotavdraget gör svarta jobb vita och att sysselsättningseffekterna kommer att bli så stora att avdragen betalar sig själva.

Det finns alla skäl att ifrågasätta det.

Enligt en rapport från Institutet för framtidsstudier har rutavdraget inte förändrat utbud och efterfrågan på svartanställda städerskor, en bild som bekräftats i undersökningen ”Vilka arbetar med ­vita hushållsnära tjänster?” från Kristian­stads högskola.

Kostar miljontals kronor

Den svarta marknaden finns kvar – med otrygga arbetsförhållanden – och på den vita marknaden finns nu nya kunder, människor som aldrig tidigare köpt hushållstjänster.

I fredags kunde tidningen Arbetet ­berätta att varje arbetstillfälle som ­skapas genom rut- och rotavdrag kostar staten över 1,3 miljoner kronor. Det är väldigt dyra jobb.

Förra året använde sig 538 000 personer av rutavdrag, främst i höginkomstkommuner runt våra storstäder. I Danderyd uppgår snittavdraget för ruttjänster till 1 406 kronor per invånare, nästan tio gånger mer än snittet för riket.

LO-ekonomerna har föreslagit att skatte­avdrag som rot och rut måste ­avskaffas inom ramen för en stor skattereform. ­Enhetlighet är ledordet.

Konkurerrar ut kommunerna

För Socialdemokraterna – som sagt att man vill göra rutavdraget mer fördelningspolitiskt lättsmält – vore det nog klokt att efter valet överväga LO:s förslag.

Men inte bara för enhetlighetens skull. Skatter och hur de är konstruerade påverkar faktiskt samhällsutvecklingen.

Det finns argument för att rutavdraget kan hjälpa barnfamiljer och äldre i vardagen. Problemet är att vi redan ser hur det konkurrerar ut de kommunala hemtjänsterna och hur behovsprövade välfärdstjänster blir en fråga för den egna plånboken.

Med rutavdraget riskerar vi därför att principen för hur samhällsresurserna ska fördelas byts ut.

ARTIKELN HANDLAR OM