Mejla

Jonna Sima

Publicerad:
Uppdaterad:

H&M:s ”rasismkultur” är vardag för många

Klädföretagets regler verkar inte gälla för alla

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Var tredje H&M-butik Aftonbladets 200 sekunder besöker nekar en svart kvinna att byta sina kläder, trots att prislapparna är kvar på plaggen.
Foto: TT
Var tredje H&M-butik Aftonbladets 200 sekunder besöker nekar en svart kvinna att byta sina kläder, trots att prislapparna är kvar på plaggen.

Enligt den svenska klädjätten H&M:s kundservice får du byta ett nyinköpt plagg med prislapparna kvar utan kvitto.
Men den regeln gäller inte för alla visar det sig.

Aftonbladets granskande redaktion 200 sekunder skickade ut sin svenskfödda och blonda reporter Lindah C Mohlin och en svart kvinna med samma påse nyinköpta kläder från H&M. Mohlin fick byta sina kläder trots att hon saknade kvitto, medan den svarta kvinnan nekades i var tredje butik. Personalen hävdade då att hon måste ha kvitto för att kunna byta sina varor.

”Tydlig rasismkultur i butikerna”

Varför H&M agerar på det här viset fick vi inte veta. Under de fyra veckor som Aftonbladets reportrar har sökt företaget har de vägrat att titta på programmet eller ställa upp på en intervju.

Frågan blev hängande i luften: Tycker inte H&M att alla kunder ska behandlas lika oavsett ursprung?

Ett tiotal nuvarande och före detta anställda som Aftonbladet har talat med hävdar att det är så.

– Jag märker tydligt att det finns en rasismkultur i butikerna, säger en H&M-anställd till 200 sekunder.

Först när reportaget var publicerat gav H&M ett skriftligt svar till Aftonbladet: ”Vi tar starkt avstånd från all form av rasism och diskriminering”.

George Floyds död väckte protester

I Sverige är det svårt att diskutera att rasism existerar. Det menar skribenten och debattören Bilan Osman, som intervjuades i DN i helgen.

När George Floyd fick ett polisknä tryckt mot halsen i våras och det fångades på film när han vädjade om luft – "I can't breathe" – väckte det ilska över hela världen. Också här i Sverige.

Trots att pandemin härjade hade många svenskar behov av att visa sin ilska och solidaritet med George Floyd som kvävdes till döds. Sergels Torg fylldes med människor som bar plakat om att inte heller de kan andas. Det var en protest mot den diskriminering och strukturella rasism som de själva upplevt i det svenska samhället.

Ett Metoo för svarta

Bilan Osman beskriver Black lives matter-rörelsen som ett Metoo för svarta.

– Problemet är inte nytt, men äntligen kan människor dela med sig, säger hon till DN.

Black lives matter drog ur proppen och ut forsade historier om att inte känna sig representerad i offentligheten, att bli bortvald på grund av sitt ursprung, att sällan få höra sitt namn bli uttalat på rätt sätt.

Även på Sveriges Radio reagerade ett trettiotal medarbetare. I ett upprop till SR-chefen Cilla Bänkö protesterade de mot att SR inte speglar hela Sverige, varken bland de anställda eller till innehåll. Men uppropet möttes mest med irritation och ett räknande hit och dit där ledningen kom fram till att de 39 medarbetarnas upplevelse var fel.

Krishanteringen påminner om H&M:s. Blundar man tillräckligt hårt kanske problemen magiskt försvinner.

I dag har var femte svensk utländsk bakgrund. Svenskar ser olika ut. Därför är det så viktigt att vi är medvetna om att alla bär på fördomar om den andre. Bara genom att våga erkänna det kan vi bli en bättre medmänniska.

Av: Jonna Sima

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Publicerad: