ÅSIKT

EU mörkar om Vaxholm

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: tommy mardell
Omdebatterade De lettiska byggarbetarna i Vaxholm blev 2004 föremål för en segdragen konflikt. Byggföretaget sattes i blockad av svenska fackförbund eftersom det vägrade att följa det svenska kollektivavtalet. Frågan behandlas nu av EG-domstolen. Och där är det locket på.
LEDARE

31 maj 2006. EG-domstolen arbetar vidare med Vaxholmskonflikten eller, som det kanske egentligen ska heta, Lavalmålet. Sexton länders regeringar har tillsammans med EU-kommissionen lämnat sina yttranden till domstolen.

Det uppger i alla fall nyhetsbrevet ”EU och arbetsrätt” som ges ut av Arbetslivsinstitutet. Någon bekräftelse från EG-domstolen finns inte. Domstolen offentliggör inget av det parterna, regeringar eller EU-kommissionen lämnat in. Till och med uppgiften om vilka som svarat är hemlig.

Fackliga stridsåtgärder

Målet handlar om fackförbunden Byggnads och Elektrikernas blockad mot det lettiska företaget Laval un Partneri i samband med ombyggnaden av en skola i Vaxholm 2004. Företaget vägrade teckna ett svenskt kollektivavtal och de båda facken vidtog stridsåtgärder.

Frågan är om åtgärderna var tillåtna.

Det var de, enligt svenska lagar. Det har Arbetsdomstolen slagit fast. Frågan EG-domstolen så småningom ska svara på är om blockaden också var tillåten enligt reglerna för den fria europeiska marknaden.

Om detta har alltså regeringar och EU-kommission nu yttrat sig.

Självklart är frågan djupt politisk. Den handlar om den nordiska arbetsmarknadsmodell där arbetsgivare och fackliga organisationer får mycket stort utrymme att själva organisera villkoren. En modell som skapat flexibilitet och arbetsfred, men som ytterst vilar på rätten att ta till stridsåtgärder.

Frågan EG-domstolen ska besvara handlar dessutom om en av unionens principer, nämligen att EU inte har befogenhet att inskränka konflikträtten i ett enskilt land.

Vaxholmskonflikten finns i den politiska debattens centrum, i Sverige och i Lettland. Den har dessutom bidragit till att mobilisera hela den europeiska fackföreningsrörelsen mot social dumpning på arbetsmarknaden.

Vad EU-kommissionen, och olika länders regeringar, tycker har med andra ord ett mycket högt allmänintresse.

Ändå är det hemligt.

Stöder svenska linjen

Tre länder – Sverige, Danmark och Finland – har valt att offentliggöra sina yttranden. Tillsammans med parternas inlagor finns de att läsa på Arbetslivsinstitutets hemsida. När det gäller övriga länder och EU-kommissionen är vi hänvisade till läckor.

De uppgifter som finns tyder på att de flesta länder som yttrat sig försvarar den svenska linjen. Arbetsvillkor ska kunna fastställas i avtal och EU ska inte begränsa konflikträtten.

Framtiden för den svenska arbetsmarknadsmodellen avgörs inte bara av EG-domstolens beslut. Ny svensk lagstiftning och de beslut parterna på den svenska arbetsmarknaden fattar är sannolikt viktigare.

Ändå är det orimligt att en så i grunden politisk fråga som Lavalmålet ska avgöras mot en fond av hemligstämplar. Bättre kan behovet av öppenhet i unionen knappast illustreras.

IP

ARTIKELN HANDLAR OM