ÅSIKT

I de lugnaste vatten…

Utbildnings-departementets slag mot barn med särskilda behov

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I mars skickade utbildningsdepartementet ut en promemoria om fristående skolor på remiss. ”Promemorian syftar till att förbättra och utveckla det nuvarande systemet”, stod det i pressmeddelandet. Den skulle behandla ”elevernas rätt till en likvärdig utbildning” och ”krav på öppenhet också för särskilt stödkrävande elever”.

Det lät ju bra. Men i de lugnaste vatten...

Nu slår barnombudsmannen Lena Nyberg larm. Hur kan skolministerns stab föreslå att friskolor ska få större möjligheter att säga nej till barn med särskilda behov?

Vi söker i pappren. Mycket riktigt, på sidan 26 står det: ”Undantaget från kravet att en fristående skola skall stå öppen för alla barn respektive ungdomar för att godkännas/förklaras ha rätt till bidrag utvidgas till att även omfatta organisatoriska eller ekonomiska svårigheter som kan uppkomma efter elevens mottagande vid skolan under dennes fortsatta skolgång.”

Det är snårigt skrivet. Men i praktiken betyder det att barn som blir funktionshindrade under sin skoltid inte kan vara säkra på att få behålla sin friskoleplats. Om Elin förlamas i en bilolycka är det hon som får byta skola. Inte friskolan som tvingas handikappanpassa sig.

Pengarna är viktigare än barnen

Utbildningsdepartementet får ursäkta, men det har inget med ”öppenhet inför särskilt stödkrävande elever att göra”. Här har ekonomismen segrat över humanismen. Skolors ekonomi sätts före barns behov av trygghet.

Om Elin hamnar i rullstol är det viktigare än någonsin att vardagen fungerar. Efter ett sådant trauma behöver hon sina gamla lärare och kompisar. Förstår inte utbildningsdepartementet det?

Friskolorna blir allt fler. Kommunerna är inte längre ensamma om att ge barn utbildning. Denna nya mångfald är på många sätt bra. Friskolor fungerar ofta som murbräckor för nya pedagogiker och brukarinflytande. Men grunden för samtliga skolor, såväl fria som kommunala, måste fortfarande vara att inga barn stängs ute. Skolan finansieras gemensamt. Då ska den också vara gemensam.

Behovskontrakt borde vara olagliga

Den principen försöker flera friskolor smita undan. De tvingar barnen (eller rättare sagt deras föräldrar) att skriva under ”behovskontrakt”. Barn som visar sig ha större särskilda behov än de uppgett kan stängas av från undervisning.

Det borde vara olagligt. Men utbildningsdepartementet säger inte nej till friskolornas ”behovskontrakt”. I stället föreslås friskolorna få större möjligheter att stänga av elever med särskilda behov.

Har skolministerns rådgivare köpt högerns elitistiska syn på skolan?

ARTIKELN HANDLAR OM