ÅSIKT

Tärande chef och närande vårdbiträde

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den välfärdsrapport som i går lades fram berättade vad alla redan vet: löneklyftan i Sverige växer. Eliten berikar sig medan de som sliter i vårdjobb och i monotona arbeten halkar efter. Författarna till ”Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde” visar med siffror att direktörernas löner år 1991 var 25 procent högre än de anställda. Nu tjänar cheferna 40 procent mer.

För de i vården är villkoren de motsatta. Offentliganställda tjänar 16 procent mindre än privatanställda. Klyftan har vidgats med fem procent sedan 1991.

Löneorättvisan visar att vi under de ekonomiskt galna åttio- och nittiotalen haft fel debatt. Den har handlat om skatteproblem för de som lever på solsidan. Medan de på skuggsidan, som ger gammelmormor en tröstande hand eller arbetar på daghem och akutvården, av ekonomer fått höra att de måste jobba hårdare.

Utbrändhet – nya folksjukdomen

Men att det inte i längden håller att en person gör två jobb ser vi dagligen bevis på. Utbrändhet, kombinerat med arbetsskador, är den nya folksjukdomen. Snål bemanning riskerar att sända var tionde anställd till utanförskap.

Vi har bakom oss en tid då det närmast varit ”skottpengar” på vanligt arbete. Fram har tonats en bild om att yrkes- och kroppsarbete inte behövs utan att lösningen och framtiden finns i optionsmäkleri och webbkonsulter.

Undergörarna i den nya ekonomin satt inte inne med lösningen på allt. Från den framtidsbranschen har på kort tid 400 miljarder kronor försvunnit i börsvärde.

Belöningen – stress och låga löner

Det är nu dags att vända debatten. Vilka är närande och vilka uppfattas som tärande i lönebildningen och för klimatet i arbetslivet? Vilka verktyg och vilka värderingar behövs för rätt lön för mödan? Hur ska ny kunskap och ansvar i industrin och vården belönas? Klarar vi välfärden utan en solidarisk skattepolitik?

Verkligheten tränger sig på. Den offentliga sektorn behöver nyanställa över 50 000 per år. Men vem vill arbeta där när belöningen är stress, låga löner och smälek från ekonomerna?

Årets avtalsörelse kan vara en första positiv vändpunkt. Den blev en seger den nya LO-ordföranden och för lågavlönade tjejer när industrins förhandlare förklarade att det nu är tjejernas tid. Det krävs mer. Vad gör en regering vars honnörsord är rättvisa? Och när ska direktörernas guldhunger upphöra?

ledarredaktionen ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM